östkrland och västerland. i ;<) jadt tidigare, men fulländades först då. Och i tidningen trycktes det den 31 maj, var således icke mera aktuellt, utan fick en annan titel, Thronen utan like, och inordnades som tvåa i en serie Tidsbilder, hvilken börjats med Napoleons återkomst. Då allmänheten sålunda icke visste anledningen till styckets tillkomst, har dikten, särskildt längre fram i tiden, uppfattats och bedömts såsom afsåge den någonting annåt, nämligen en hyllning åt den dåvarande herskaren. Ty honom tyckas fyra af diktens åtta strofer afse — hans namn nämnes dock ej — mr dan de två första stroferna teckna tiden och blott de två sista visa hän mot hvad man af kommande dagar kan vänta. Emellertid saknas i utkastet flere af de rader pä hvilka denna uppfattning förnämligast stödt sig; särskildt gäller detta de ofta citerade orden: »Och mot hans mildhet slöas hatets pilar». Och hvad beträffar ett annat liknande uttryck: »En far för sextio millioner söner», karakteriseras med detta icke hvad Nikolai är, utan hvad själf herskarens ställning kräver att lian bör vara. Men äfven om dikten mer än ursprungligen synes ha varit afsedt riktar sig till kejsaren, innehåller den i själfva verket icke annat eller mera än hvad vid denna tid ansågs helt naturligt att säga, då man talade om majestätet. Medan Topelius i sin redogörelse för furstebesöket låter Alexander bli arftagare direkt af sin namne, säger Collan, att Finlands inbyggare »med de varmaste känslor af kärlek, trohet och tillgifvenhet uti Honom vörda sin tillkommande beherskare, ädel, högsint och mild, som den Höge Monark, hvilken, länkande millioner under-såtares öden, äfven öfver det aflägsna Finland sträcker en Faders spira och en Faders hägnande omvårdnad». TO