46. David och Goliat. Ytterligare ett område, där motsättningen mellan Topelius och Snellman starkt framträdde, var uppfattningen af publicistiken, teoretiskt och i praktik. Och denna motsättning hade Topelius anledning att för sig klargöra redan innan Saima började utkomma. Ty när Snellman den 26 november 1842 återkom från sin långa utrikesresa, voro Topelius och Cygnæus de första han träffade, och han var genast färdig att »projektera tidningsbolag» med den förre, d. v. s. att han skulle bli medredaktör i Helsingfors Tidningar. Detta projekt försatte Topelius i en brydsam situation. Ty för honom, likasom för enhvar annan som kände Snellman, var det på förhand klart att denne, ifall han inträdde i redaktionen, skulle i bladet införa både en annan ton och helt andra åsikter än Topelius hyllade. Man hade nog i Finland följt med hans författarskap i Freja, ty äfven när han där skref anonymt, kändes han lätt igen. Iyika tydligt var det att Snellman i »tidningsbolaget» snart skulle bli den dominerande, på grund både af sitt energiska skaplynne och den ryktbarhet han vunnit — han omtalas i österbottningarnes protokoll som »vår celebre landsman». Hvad kunde Topelius sätta däre-