Fredrik Cygnæus bevingad. 48. Morgonstorm i Yåren. För ett skaldelif, som förlöper i starka stämningar, där hela personligheten är med, kan en stund sådan den Topelius upplefde den 9 november 1844 äga genomgripande och afgörande betydelse. Den upprifvande kontrastkänsla, hvilken hotar att ödelägga själens harmoni, är den »sorg» som är sångens upphof; och äfven om den ej resulterar i ett diktverk, kan den med reflexionens hjälp klarna, så att därur blir »vishet vunnen». Så fann ock Topelius ej blott ett uttryck för hvad stunden lärt honom, utan äfven en lösen för »framtida handlingssätt». Denna lydde: »Lif och blod för mitt fosterland. Men icke väl och ve för otidigt trots.» Och i öfverstämmelse härmed handlade han sedan troget,