368 finland och europa på rabulism. Här förkunnade kansler att de skyldige ovillkorligen förtjent att från universitetet uteslutas, men att han »i kraft af den honom uppdragna myndighet och förnämligast på vicekanslers bemedling» gaf dem fullständig förlåtelse. Men skulle något liknande inträffa, så komme det att straffas med lagens hela stränghet. Han förklarade sig dock vara öfvertygad att studenterne ej mera skulle gifva honom anledning till missnöje och bad dem minnas att de, på samma gång de voro goda finnar, samtidigt voro Rysslands kejsares undersåtar. Detta tronföljarens ädelmod gjorde det bästa intryck på ungdomen; förtjusningen var allmän och gaf sig luft i varma hyllningar. Så mycket mer som han medförde Castréns utnämning till professor i finska — tjensten hade inrättats samtidigt som språkukasen utfärdades! — Kort därpå fingo äfven deltagarne i teateruppträdet sina straff efterskänkta. Topelius hade i Leopoldinerbrefvet för januari åter funnit ett uttryck för den rådande stämningen. I staden hade varit mycket sjukligt, men »under allt detta har vintersäsongen, brokig som det mänskliga lifvet, ingått med nöjen och växlingar af alla slag; man dansar och man njuter, den som det kan, und was die dunkle Zukunft bringt verhallt, verklingt. Hvarföre tveka, hvarföre frukta? Går öfver himlen ett hotande moln, välan, det är ju en dimma som flyr. Kommer nattens mörker hastigt uppå, välan, den är blott en väkt. Bevare oss himlen ifrån att någonsin tvifla på det rättas seger!»