37° finland och etjropa. ha dem sända till Armfelt för att meddelas tronföljaren. Nordenstam proponerade att vänta till dessArmfelt komme till Helsingfors, ty han tänkte: den som vinner tid vinner allt. Men den gamla frun menade att det intryck tronföljarens resa gjort på honom möjligen till dess kunde hinna svalna. Nordenstam gick då hennes önskan till mötes, öfverlämnande åt Armfelt att förfara som han funne lämpligast, men han utbad sig ett meddelande »om Eders Excellence skulle anse denna bagatell förtjena hans kejserliga höghets uppmärksamhet». Äfven studenternes finska verser insändes, både i original och rysk öfversättning. Men i stället fick Topelius åter en erfarenhet af »mörkrets» välde. Han antecknar nämligen för den 15 mars: »För det att Finlands Allmänna Tidning 10 timmar efter thronfölj arens ankomst, till Helsingfors icke hade ett ord att förmäla därom måste Helsingfors Tidningar 34 timmar därefter ignorera denna händelse, om hvilken Helsingfors och hela landet talade.» Och kort därpå hade han en annan personlig känning af det rådande systemet. Han ville, som redan är berättadt, resa till expositionen i London, men fick ej pass —■ sådana beviljades blott åt dem som reste utrikes för att sköta sin hälsa. Och så skrifver han i slutet af maj till Leopoldine: »Rés icke dit, min fröken! Men nej: res! — dit reser hvarje bildad person som det kan i Europa — res för att lära er kulturens världshistoriska betydelse, res för att lära er att det icke är kriget, omstörtningen, revolutionerna som föra mänskligheten framåt, att det icke är de som hädanefter skola utgöra historiens älsklingsämne, utan att det är den fredliga utvecklingen, det