- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Tredje delen /
373

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde boken. Finland och Europa - 50. Studentvisan och Sylvia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

student vis an och s yl, via. 373 samma år. De förändringar som föreslogos voro ännu icke af genomgripande art. Men vid det slutliga afgörandet i början af 1852 gjorde sig i Petersburg inflytelser gällande, hvilka sammanhängde med den ställning kejsar Nikolai intog till universiteten i Ryssland. Och så ryktades redan i februari till Helsingfors att bland annat filosofie-professuren var bestämd att indragas, filosofiska fakulteten skulle delas i två och student-afdelningarna upphäfvas. Ett troget uttryck för hvad man om dessa förändringar tänkte ger säkerligen August von Essen, då han ett år senare i bref till Topelius förklarar att de nya statuterna »enligt mitt enfaldiga förmenande hafva de facto upphäft och förstört universitetet, så att vi numera icke hafva någon akademi i Finland, utan på sin höjd en välordnad högskola, ett slags utvidgadt uni-versal-gymnasium, där alumnerna läsa sina läxor och vederbörligen förhöras. Äro de nu rätt snälla och beskedliga och läsa flitigt och snällt, så värper den gamla välkända abc-tuppen åt dem namnam i form af ett godt examensbetyg; men däremot — om pojkarne taga sig för att drifva omkring på själf studiets lekplan och försumma de föreskrifna lectionstimmarne, ve då dem! då hafva de allt att frukta af densamma oblidkeliga tuppen, hvilken då icke skall vara sen att ställa sig på ett ben, fattande det fruktansvärda riset med det andra.» Hvad Topelius beträffar bestämdes hans syn på saken nu liksom alltid af hans vana att betrakta de enskilda företeelserna såsom yttringar af allmänna, främst andliga orsaker. Och härigenom fick han äfven möjlighet att uttala sig i frågan, hvilket skedde i dikten Vår enda arfvelott, tryckt i tidningen den 18 februari.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 11 12:56:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/3/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free