- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Tredje delen /
391

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

professor.

391

Döbeln, sänder han denna till Topelius, hvilken bör
skaffa tillåtelse att verkställa insamling af medel, en
tillåtelse som »väl icke borde vägras, då hans majestät
genom Döbeln och dylika kommit att få ett folk af ära
och icke piskade stackare under sin spira». — Ja vi skola
längre fram få se Topelius taga del i allmänna värf af
rent praktiskt-ekonomisk art.

Frågor af sistnämnda slag behandlade han, som vi
sett, äfven i tidningen. Men medan Porthan främst
var en nyttans och förståndets man, dominerade hos
honom öfverallt skaldesinnet; vi påminna om artikeln
Hvad man kan lära af olyckan. Och tidsförhållandena
medverkade kraftigt härtill. När, såsom fallet var med
språkukasen och flere andra remarkabla tilldragelser
af inrikespolitisk betydelse, icke ens själfva fakta fingo
omtalas, utan dessa blefvo bekanta endast genom
privata bref och muntliga meddelanden, då kunde ej heller
någon diskussion om dem ifrågakomma. Men fullkomlig
stumhet hos pressen hade gjort stämningen än mera
dyster och hopplös. Därför fattade Topelius med rätta
sin uppgift som publicist sålunda att han främst borde
ge uttryck åt denna stämning samt mana till förtröstan,
hopp och kulturarbete intill dess bättre dagar skulle
stunda.

Och då han fullföljde denna uppgift, kunde han
städse vara sig själf, tack vare den fasta tro han ägde
på lifvets ideala makter och den vidsynthet som satte
honom i stånd att rikta blicken på världsandens gång
i det tysta. När nu härtill kom en stilistisk och poetisk
begåfning, som gjorde att han kunde skapa den ena
nya uttrycksformen efter den andra, så kan man väl
säga att han äfven i detta afseende bar hela samtiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:05:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/3/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free