professor. 415 Härefter nämnes huruledes Finlands första tidning i sitt lilla oktavformat ej för hela året innehöll »mera tryck än nuförtiden en poetisk kalender som utkommer till jul». Öfvergången till kvart ansågs redan som en betydlig tillväxt. Men då Helsingfors Tidningar började, 1829, var formatet ej större än att allt hvad i en nummer gafs kunnat bekvämligen inrymmas på en sida af den nu utgifna profnummern. Däremot hade blad sådana som Åbo Tidningar under Porthans och Franzéns tid, Helsingfors Morgonblad under Runebergs ledning, Snellmans Saima, stått »med afseende å innehållets gedigenhet framom allt eller dock det mesta af hvad nuvarande tidningar förmå bjuda sina läsare». Men i ett afseende beteckna dock sistnämnda blad ett framsteg: de äro »en press för dagens behof». Det var, säges vidare, »en klok och praktisk man som grundlade Helsingfors Tidningar; vi kunna säga det tryggt, ty han finnes ej mer». (Wasenius hade dött 1852). Man hade velat nedsätta hans tidning med benämningarna skvallerblad och annonsblad, för det att han var den förste som insåg vikten af inrikesnotiser och annonser. »Men Helsingfors Tidningar, i stället att falla för löjet, gingo ständigt framåt i allmänhetens välvilja, ty de rotade sig i ett stort och verkligt behof, som före dem varit okändt i Finland: behofvet af en kommunikation för dagens löpande angelägenheter, för alla de ämnen som hvarje för sig synas små, men som, i sin helhet tagna, äro af stor betydelse». Också antogo andra tidningar efter hand samma system och höllo till godo både nyheter och annonser. Den finska tidningspressen, så obetydlig den än är i jämförelse med andra lands, har sålunda dock »den