Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lägga vi nu några af dessa korn på en glasskifva, på
hvilken blifvit struket ett tunt lager af någon tämligen
tjockflytande, klibbig vätska (t. ex. utspädd honung, gummilösning
eller dylikt), och. betrakta dem med mikroskopets tillhjälp, skola
vi snart finna en förändring hos dem inträda. Det finnes en
allmän naturlag, att om på ömse sidor af en djurisk eller
vegetabilisk hinna finnas vätskor, som kunna blandas med
hvarandra och äro af olika tjockleks-grad, så måste ett utbyte, en
blandning ega rum dem emellan, oaktadt den skiljande hinnan
är alldeles hel och oskadad, och härvid drager den tjockare
vätskan till sig en större mängd af den tunnare. Ett dylikt
förhållande eger just här rum: vi hafva tvänne vätskor, den
utspädda honungen eller gummilösningen samt vätskan inuti
pollenkornet, den senare tjockare, och dessa vätskor skiljas från
hvarandra genom de kornet omgifvande tvänne hinnorna eller,
där den yttre är genombruten, af den inre, genom hålen
fläckvis blottade. Enligt nyss nämnda, under namnet »diffusion» kända
naturlag borde nu vätska utifrån genomsippra frömjöls-kornens
hinnor och. blandas med deras vätska, och detta är ock hvad
som sker. Vätska utifrån intränger i de redan fylda kornen,
men på samma gång måste ju utrymmet därinom blifva för
trångt och större plats måste anskaffas. Lyckligtvis är, såsom
vi förut nämnt, den inre hinnan elastisk, hvarför den snart
börjar uttöjas, men då den yttre är fast och styf, nödgas den
inre i form af först en vårta, sedan en längre, enkel eller
någongång förgrenad slang utklämmas genom något eller några
af hålen på den yttre hinnan. Så sker äfven och härigenom
uppstår den s. k. pollenvisaren eller pollenslangen, redan 1822
upptäkt af italienaren J. B. Amici. Läggas däremot
frömjölskornen i en droppe rent vatten eller någon annan tunnflytande
vätska, blir blandningsbegäret mellan de bägge slagen af vätskor
så starkt och insupningen sker så hastigt, att kornets inre hinna
ej hinner tillräckligt uttänjas, utan den brister, innehållet
utflyter och pollenkornet är ohjälpligen förstördt. Det samma
måste ju äfven inträffa, om vattendroppar samla sig i en blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
