Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och väta de pollenklädda ståndarknapparna. De i hög grad
ändamålsenliga anordningar, som hos de flesta växtarter
förefinnas för att afvärja ett dylikt olycksfall, skola vi med det
snaraste lära känna.
Först dock några ord om blommans fjärde och sista del,
pistillen. Att denna äfven är bildad af ett enda blad med
sina egna kanter med hvarandra sammanvuxna eller ock af flere
sins emellan förenade blad, ådagalägges genom de tydligaste
mellanformer, hvarjämte pistill- eller (såsom de vanligen
benämnas) fruktbladens anatomiska bygnad, under blomningen
vanligen gröna färg o. s. v. bevisa, att äfven pistillen kan i
någon ringa mån hjälpa örtbladen i deras funktioner såsom
andedrägts- och näringsorganer. Väsentligaste betydelsen vinner
dock pistillen (eller de den samma bildande fruktbladen)
därigenom, att den omsluter eller på sin inre sida uppbär en eller
flere s. k. fröknoppar, vårtlika samlingar af små celler, af
hvilka efter försiggången befruktning fröna slutligen bildas.
Efter denna, för mången säkerligen alldeles öfverflödiga
examen af blommans delar, skola vi nu taga i närmare
skärskådande den särskilda rol, som tillkommer en hvar af
blommans delar vid bildningen af de för växtartens fortsatta tillvaro
nödvändiga fröna, äfvensom de fördelar, som i detta afseende
kunna beredas genom blomdelarnas olika anordning och skapnad
hos olika arter. Afsigten med en del af dessa anordningar har
redan sedan långliga tider varit känd och erkänd, men
beträffande andra har det varit de allra sista tiderna förunnadt att
se okunnighetens slöja något litet lyftad. Äran såsom den i
detta afseende egentligen väckelsegifvande tillkommer den
allbekante engelske naturforskaren Charles Darwin, och hans
iakttagelser komma därför att i det följande på mer än ett ställe
anföras. Må dock ingen af mina läsare därför föreställa sig,
att jag härvid kommer att inlåta mig på den mycket lofsjungna
och mycket förkättrade Darwinska teorien, hvilken ännu i dag
vållar så mycken split och kif bland både naturforskare och
icke-naturforskare. Darwin eger framför alt en stor förtjenst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
