Betraktelser öfver växtens bygnad och lif. / 38 (1875) Author: Fredrik Wilhelm Areschoug Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Membranens betydelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast för en ytligare betraktare giltiga skilnad betingas af
cellulosa-membranen. Ty största delen af den för luften
utsatta växtens föda upphemtas genom rötterna, nämligen genom
de rothår, som bekläda ytan af de spädaste rotförgreningarna.
Och rothåren bestå af celler, hvilkas membraner äro
fullkomligt slutna, genom hvilka följaktligen inga fasta ämnen kunna
inkomma. Så länge växtmassan icke utgöres af skilda celler,
som äro begränsade af en fast cellulosa-membran, kan den äfven
lefva af fasta födoämnen, såsom förhållandet är med

Bild 14. Tvärsnitt genom ett stycke ved af hvit akasla (Robinia Pseudacacia) bestående af flere olika slags celler, betecknade med G1, G11, S, Hf, Hp.

slemsvamparna. Dessa varelser, som utan alt tvifvel äro
vegetabiliska organismer, intaga nämligen sin föda på samma sätt
som monererna, så att deras urslem hvälfver sig öfver och
innesluter de fasta födoämnen, som komma i deras
omedelbara granskap.

Det är ett redan från äldre tider väl bekant förhållande,
att rötter af olika växtarter ur samma lösning af nere
mineraliska ämnen upptaga dessa ämnen i olika myckenhet. Så
tillegna sig några växtarter ur en lösning af koksalt och
salpeter mera af det förra, andra mera af det senare ämnet. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>