Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Skyddsmedel mot för stark transpiration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men sin högsta utbildning når ifrågavarande skyddsmedel
först i andra, mera sydliga trakter. Gamla världens
stepper och öknar, Amerikas prärier och savanner,
Australien, Kaplandet, Mexicos och Brasiliens torra högslätter
äro allt trakter, där en stor del af växtligheten är klädd
i ull och silke. Äfven medelhafstrakten är utomordentligt
rik på starkt håriga former, träden bära ett gråaktigt
öfverdrag, på torra, soliga platser äro alla buskar och örter
hvita eller grå, och hela landskapet får en dämpad, gråaktig
färgton. Det säges att resande, hvilka vid midsommartid
för första gången skåda denna medelhafsflora, om hvars
eviga grönska de läst mycket vackert, ofta bli djupt
besvikna och känna sig frestade att utbyta benämningen
evigt grön mot evigt grå. Den ena frasen är dock lika
oriktig som den andra, ty medelhafstrakten har i likhet
med öknar och stepper sin vinter och sin regntid, som
aflöses af en praktfull, men förgänglig vår. Då är
markens beklädnad allt annat än grå; då skjuta narcisser,
tulpaner, saffransblommor och andra lökväxter fram ur
jorden, alla försedda med bjärt färgade blommor och
saftigt gröna, glatta blad, och då spirar äfven upp den
oräkneliga mängd af enåriga växter, som fullborda sin
utveckling på veckorna närmast efter regntiden, alla
glänsande och glatta. Det är tydligt att en hårbeklädnad
som skydd mot torka vore alldeles onödig för dessa växter,
hvilka antingen såsom de flesta enåriga endast lefva så
länge marken är vattendränkt, eller också såsom
lökväxterna vissna ner och i form af väl ombonade lökar djupt
nere i jorden genomlefva sommarens torka. En
egendomlig mellanform mellan de glatta vårväxterna och de
håriga sommarväxterna bilda några i medelhafstrakten
lefvande arter af släktena hökblomster (Hieracium), solvända
(Helianthemum) och stjärnvädd (Scabiosa). De utveckla
nämligen på våren en bladrosett, som är starkt hårig,
enär den skall härda ut och assimilera under hela den
torra årstiden, men den blomstängel, som spirar upp nästa
vår, är alldeles glatt, ty dess utveckling medhinnes under
den korta regnperioden. Anblicken af den glatta
blomstängeln, som skjuter upp från den håriga, bladrosetten,
är så egendomlig, att man i förstone är böjd att uppfatta
det hela som ett skämt af människor och ej som en .
nyttighetsinrättning af naturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
