Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Skydd mot vinden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hvilka hvar och en bågformigt böjer sig framåt och
ansluter sig till den närmast framom liggande närven —
en anordning, hvars mekaniska fördelar lätt inses. En
annan, något mindre ändamålsenlig form af närvering
finner man t. ex. hos den vanliga gurkväxten, i hvars
blad sidonärverna och deras förgreningar löpa rakt ut till
bladkanten, där de slutligen förena sig genom svaga
tvärförbindelser. En tredje form möter oss hos liljor och
gräs, hvilkas långsträckta, smala blad genomsättas dels
af en i midten förlöpande medelnärv och dels af
sidonärver, som från bladets nedre del gå paralellt med
medelnärven samt slutligen ända ut i bladspetsen. Det ges
äfven många andra former af närvering, mer eller mindre
ändamålsenliga, men i regeln goda nog att hindra vinden
att trasa sönder bladskifvan. Ett egendomligt exempel
på motsatsen erbjuda bananerna och närstående växter,
hvilkas jättelika blad äro försedda med en medelnärv,
från hvilken talrika sidonärver utgå till bladkanten utan
att där träda i förbindelse med hvarandra. Då vinden
sliter i dessa blad, trasas de sönder ända in till
medelnärven — ett förhållande, som bättre än alla
räsonnemang visar det oändamålsenliga i deras byggnad.
Det finnes äfven en annan omständighet, som på tal
om skyddsmedel mot vinden förtjänar att tagas i
betraktande. Ett allmänt återkommande drag hos växterna
är att små eller smala blad sitta omedelbart fästa vid
stjälken, då däremot blad med stora, utbredda skifvor äro
skaftade. Fördelen häraf ligger i öppen dag, ty ett blad,
som tack vare ett elastiskt skaft kan svaja af och an och
så att säga rätta kappan efter vinden, är naturligtvis
mycket mindre utsatt för att söndertrasas af blåst än ett
lika stort blad, som är fäst omedelbart på en
jämförelsevis orörlig stam.
Oafsett sin benägenhet att söndertrasa bladen, kan
äfven vinden bli farlig för växterna därigenom, att den
kan bidraga till åvägabringandet af en allt för stark
vattenafdunstning. En hvar känner till, huru mycket
snabbare uthängda våta kläder torka i blås väder än i
vindstilla, och detsamma, som gäller om linne och ull,
gäller äfven om ett blads vattendränkta cellväfnader. De
skyddsmedel, som härvid kunna komma i betraktande, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
