Växternas skyddsmedel emot yttervärlden / 47 (1890) Author: Bengt Lidforss - Tema: Verdandis småskrifter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Skydd mot köld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7.

skaften åter att höja sig, bladen vika småningom ut sig,
och när en halftimme förgått har växten återfått sitt
vanliga skick och kan nu retas på nytt.

Undersöker man sensitivan närmare, varsnar man att
öfverallt där ett småblad är fäst vid bladskaftgrenen finnes
en uppsvällning af ungefär en half mm. längd, att vidare
hvarje bladskaftgren medels en liknande, fast större
uppsvallning är fäst vid det gemensamma bladskaftet och
att detta senare vid sin nedre del äfven äger en dylik
5—6 mm. lång uppsvällning. Den inre byggnaden af
en sådan uppsvällning eller bladdyna, som det äfven heter,
är följande: innerst i midten genomdrages organet af en
del tätt sammanträngda kärlknippen, som komma från
stammen och gå ut i bladskaften och bladen; omkring
denna kärlknippering ligger en väfnad, som består af
runda, tunnväggiga, klorofyllförande och starkt
vattenspända celler, skilda från hvarandra genom tämligen stora
cellmellanrum; utåt omgifves väfnaden af en
klyföppningsfri öfverhud.

Det är efter hvad man med säkerhet vet just i dessa
bladdynor, som de förändringar äga rum, hvilka
åstadkomma bladens rörelser. Man kan öfvertyga sig härom,
ifall man skär bort ett blad med iakttagande af att snittet
går tvärs igenom bladdynan, och sedan för att snittytan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>