Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelfva skeppen voro pansarklädda, de hade i vattenlinien en
famns-bred forhydning af stark jernplåt. Men då man såg nyssnämnda
exempel på isens styrka, fann man det dock rådligast, att ännu en gång
beslå skeppen med plåtar.
Man har mycket tvistat om det sätt, hvarpå de olika slagen af is
uppkomma. Beträffande de stora, alnstjocka ishällar, som äro
fullkomligt släta, är det lätt att inse det do, måhända under nattens lugn,
blifvit bildade i stora, af land omslutna vikar, och derefter, af
floden upplyftade och ryckta ifrån land, genom ebben utförda i öppna
hafvet.
Sådana ishällar pläga isynnerhet visa sig i mängd om våren; de
äro, om äfven af sarnma ursprung, dock af högre ålder och mycket
väldigare till sin massa, än andra isbildningar. Om de drifva ut i öppna sjön
så utöfvar vårens fuktighet sin inverkan på deras kanter, snösamlingar
bilda sig rundtomkring, de simmande hällarne förvandlas småningom till
ett slags skålar, i hvilkas midt bilda sig vattenytor af en sådan
utsträckning, att de på fasta landet skulle anses för ganska stora sjöar.
Men vid den arktiska vinterns skarpa köld och den starka
utstrålningen emot den djupblå, molnfria himmelen uppstå stora isfält äfven
midt i öppna hafvet. Man kan ganska väl iakttaga detta från däck.
På otaliga ställen företrädesvis på sjelfva skeppets sidor, bilda sig
samtidigt ispiggar som skjuta ut i vattnet, vid hvilka åter otaliga andra
sådana fästa och vidare utbilda sig och alltjemt tilltaga i antal och
styrka.
Försummar sjöfararen en enda natt att undanrödja detta ispansar, så
blir skeppet sittande midt i ett stort isstycke, en lekboll för vind och
vågor, ty det låter icke mer styra sig; derföre måste man alltid med
långa ispikar aflägsna livad som sålunda fastnat på skeppet.
Men äfven långt från skeppet, midt på hafvet, uppstår denna is i
början af små korn. liknande hagel, som inom få minuter utvidga sig till
isbitar af en tallriks storlek och simma omkring på vattnet, liksom
glas-skifvor. Inom kort tid uppdraga sig dessa små massor, som sjöfarare
kalla pannkaksis, bredvid och skjuta öfver hvarandra; att de fastna vid
hvarandra är vid en köld af 20 eller 30 grader under noll ett verk af
ögonblicklig beröring. Så fortgår det med otrolig skyndsamhet; alltid
bildande nya skjuta de smala skifvorna öfver hvarandra; man kan se
huru hvarje isstycke förstorar sig, huru småningom deras rörlighet
minskas, och de förvandlas till en massa, som beständigt förstärkt genotn
den häftiga kölden, växer till en otrolig och fruktansvärd storlek.
De största ismassorna hafva en från de nyssnämnda mycket
skiljaktig uppkomst. Vår teckning framställer ett isberg af egendomlig form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
