Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hyddan sammanpackade menniskorna. Män, qvinnor, gutbar och
ibarn välta sig der om hvarandra nästan i det lyckliga naturtillstånd,
hvari vi se den heta zonens menskliga varelser. Blandade om
hvarandra i detta behagliga tillstånd likt fiskar i nätet, hafva de intet annat
att skyla sig med än sin medfödda, naturliga smuts.
Tio, femton, tjugufyra personer, korteligen så många som familjen
räknar medlemmar, lägra sig i sådana hyddor antingen på marken eller på
bänkar, som löpa rundt omkring väggen och äro förfärdigade af bräder från
kantrade skepp eller af klufna drifvedsträn, hvarmed hafsströmmarne
förse deras kuster. Hvarje hushåll, ja, hvarje hustru i detsamma —
ty detta folk har infört månggifte hos sig, emedan en smutsig qvinna
icke alltid är tillräcklig för att tillfredsställa mannens begär, har en
lampa, öfver hvilken hon tillagar maten i en stenkittel. Lamplågan,
som uppstiger från 15 till 20 vekar af hoptvinnad mossa, matade med
skältran, har en höjd af en till en och en lialf fot, och man kan
föreställa sig, hvilken qväfvande rök en sådan eldstad skall sprida kring
sig; men man kan icke föreställa sig, hvilken tjock rök och os 3 eller
4 sådana lampor åstadkomma; och häruti finner sig detta folk ytterst
väl; de äro uti sitt element liksom fisken i vattnet, liksom fågeln i fria
luften, och de hafva intet vidare bekymmer, än då de tid efter annan
nödgas lemna detta lilla paradis.
Denna lampa tjenar till att uppvärma sängkammaren, upplysa
förmaket, upphetta kokhärden, och den angenäma uti den af salmiak starkt
doftande atmosferen, som leder sitt ursprung från folkets af svett och fett
drypande hud, ökas genom ångan från maten, som kokas i kitteln, eller
de späckstycken som, hopade vid elden, långsamt förbrinna och i detta
tillstånd utgöra de inföddas förtjusning.
Finnande sig sjelfva förträffligt i detta paradis, tror naturligtvis detta
folk, att hvarje annan deri måste trifvas väl, och tagande sitt egna
tycke till måttstock, bjuda de främlingen så väl det fetaste stycke härsket
hvalfiskkött till spis, som den bästa uppstoppade skälhud till
hufvud-kudde, ja, de skulle blifva dödligt förolämpade, om man afsloge en
sådan förekommande artighet; hvad de af godt hjerta erbjuda, måste med
tacksamhet mottagas, och äfven oin fadreu, husets patriark, eller
åldt-mamma kunde försonas med en yxa eller ett dussin stora stoppnålar,
så skulle dock hustrun aldrig förlåta den henne tillfogade
förolämpningen.
Det synes som om dessa menniskor icke hade det ringaste begrepp
om den sköna dygd, som man benämner renlighet. Det synes äfven,
som om de icke kände något behof att dermed göra sig bekanta. Hvarje
djur — fågeln, hnnden. svinet — tvättar sig, badar sig, känner behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
