Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med att uppgå, nu närmar sig eqvatorn, kan man till och med under
80:de breddgraden ganska tydligt iakttaga solens annalkande. Redan
flera veckor före sitt uppträdande ger hon sig tillkänna derigenom, att
ett klart skimmer midt emot poltrakten visar sig en kort tid på
horisonten; det tilltager hvarje dygn såväl i varaktighet som klarhet;
slutligen räcker gryningen fulla 12 timmar och visar sig icke mera blott i
söder utan begynner i öster, rycker, alltid tilltagande i styrka, mot
söder, der den efter förloppet af 5 till 6 timmar är som allra starkast,
och fortsätter derefter mot vester, försvinnande allt mer och mer,
in-tilldess efter 12 timmars tid den egentliga natten ånyo begynner.
Andtligen visar sig sjelfva solen. Bebor man en dal, så är
berg-spetsarnes belysning med ett rosenfärgadt sken det första tecknet till
hennes närvaro, ett sken som är desto starkare, ju mera fuktig luften
visar sig, förutsatt att denna fuktighet icke faller ned, icke bildar moln,
som kastar sina skuggor på bergspetsarne.
Den, som följande dag, eller rättare ett dygn derefter, bestiger det
sålunda belysta berget, kan fa se solen några minuter öfver horisonten —
en glädjande syn, för hvilken de, som icke hafva sett henne på 3
månaders tid, gerna göra sig detta besvär.
Andtligen visar sig solen äfven för slättlandet; vid middagstiden
stiger hon upp i kanten af horisonten och är synlig en fjerdedels timme.
Tjugofyra timmar derefter förnyas samma skådespel med något längre
varaktighet och så fortgår det, tills efter några dagar solen icke mera
likt en eldorm slingrar sig längs utefter horisonten, utan helt och hållet
höjer sig öfver densamma, hvarefter man ser henne dagligen stiga
ungefär en half solbredd högre.
Vid denna tid vexlar en kort dag med en lång natt, men dagen
till- och natten aftager fortfarande ända till det ögonblick, då dagen
liksom natten räcker 12 timmar på hela jordklotet. Blott på den i 6:te
breddgraden omkring polen löpande kretsen är förhållandet så’till] vida
annorlunda, att solen icke i denna bildar en 12 timmars dag, utan
åstadkommer helt enkelt ett utbyte mellan den halfåriga natten och den
derpå inträdande halfåriga, dagen. Den 21 Mars eller 21 September hafva
för den egentliga polartrakten endast den betydelse, att med inträdet af
nämnda data begynner eller upphör dagen, visar sig solen för första
eller sista gången öfver horisonten.
Ofverallt utom vid polen uppstiger solen i öster, höjer sig till
middagspunkten och sjunker derpå ned i vester; vid polen finnes, såsom vi
redan veta, intet öster eller vester. Så snart solen efter en sådan natt
visat sig för första gången, upphör hon icke från detta ögonblick att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
