Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pund af denna rätt. Vi kunna icke tro att en daglönare förmår förtära
mera af vår metwurst; för öfrigt är köttet ingalunda det mest närande.
Hvad vi hittills sett af polarkretsens fastland är just icke vackert
och romantiskt, men öarne och halföarne äro det i desto högre grad.
En af de underbaraste och egendomligaste är Spetsbergen, sträckande
sig långt norr om Norge, ända öfver 80:de graden.
Den vackraste sidan af den arktiska sommaren är icke att han
medför dimma, snö och regn samt ända vid marken lägrade moln i sådan mängd,
att man måste trefva och kämpa sig till hvarje fot — detta gör
sjöresorna der så utomordentligt farliga. Endast då sjömannen fritt kan
öfverskåda horisonten, då han om dagen kan taga solhöjden och om
natten uträkna stjernornas läge, känner han sig lugn och säker. Detta
kan likväl under polarsommaren sällan irågakomma, och derföre måste
man med så stor varsamhet leta sig fram. Vanligen far hvalfiskfångaren
omkring vid Grönlands och Spetsbergens farliga kuster, och till och med
nära dem, utan att kunna se dem. Men om molnen hastigt jagas bort,
om en varm sydlig vind skingrar och upplöser dem, då upprullas ofta
helt oförmodade en panorama så storartad, att knappast den högsta
Alpregionen kan erbjuda en sådan. Der ser man med snö krönta
klippmassor af 2000 till 3000 fots höjd, svarta som basalt, uppstiga ur det
skummande hafvet. Resande sig smärta och höga som Titaner, simma
dessa klippor i strålbrytningens, hägringens obestämda dagrar och tyckas
skaka de snöbetäckta hufvudena öfver den oförvägna dverg, som med
sitt nötskal vågar sig ända intill dem. Den skimrande luften är så
genomskinlig, att man på 1 mils afstand kan se in i dalar och klyftor och
är i stånd att med stor noggrannhet teckna och återgifva den underbara
bilden. Många berg uppnå 4500 fots höjd; alla äro de af de mest
groteska former, se ut som väldiga fästningsverk, såsom ihopkrupna
gigantiska djur, såsom lutande tak, såsom obelisker och pyramider, och större
delen af dem äro så branta, att de omöjligen kunna bestigas.
Icke sällan vågas dock försöket, emedan stormfåglar bygga bon på
dem och man gerna önskar samla deras ägg till föda. Men om det
också är möjligt att klänga sig upp, hvarvid man alltjemt är i fara att
halka och bryta halsen af sig, så är nedstigandet ändå svårare och
lyckas vanligen endast på det sätt, att man bibehåller samma ställning som
vid uppklättrandet, nemligen med ansigtet och fotspetsarne vända åt
berget, likasom man ginge ned för en stege; dock hafva de flesta, som
gjort sådana försök, dervid fått tillsätta lifvet.
Scoresby beskrifver en sådan bergbestigning från Mitre Cap, som
han begynte kl. 10 på aftonen. Naturligtvis är timman likgiltig,
all-denstund solen här icke går ned på 4 månader. Han fann höjden be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
