- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
99

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de största svårigheter och umbäranden, slå sig igenom till Furystranden,
för att uppsöka det der förlista fartygets förråder och sålunda rädda sig.

Deras enda hopp låg i utsigten att finna dessa förråder orörda; med
de lifsinedel. som voro afsedda för år, hade m anskapet redan
nöd-torftligen uppehållit sig ett helt år längre. Om denna förhoppning svek
dem, om förråden under de tilländalupna 8 åren blifvit förderfvade eller
upptäckta och förtärda af vandrande Eskimåer, så skulle de samtligen
blifva ett rof för hungersdöden. Men så illa ville icke ödet dem;
sjöfa-rarne funno förråden orörda; de funno dem långt öfver livad deras behof
kräfde, ja, nästan outtömliga. De påträffade äfven flera stora båtar, som
tillhört det förlista fartyget, och försökte nu att på dessa återvända hem.
Visserligen lyckades det icke första året, emedan isen hindrade dem att
komma in i Barrow’s sund, och de öfvervintrade derföre vid Furystranden
midt ibland de funna skatterna och lifsinedlen; men följande år kunde
de medelst dessa båtar uppnå Baffinsviken, der hvalfiskfångaren
»Isabella», under befäl af kapten llumfrey, upptog de redan som förlorade
ansedda. Detta var samma fartyg, på hvilket kapten Ross gjort sin
första resa, och det måste hafva väckt besynnerliga hågkomster i hans själ,
då han efter så många års frånvaro åter satte sin fot på detta fartygs
däck.

Men han, som år 1818 förde befälet på »Isabella», igenkändes icke
1833 af besättningen. Visserligen funnos deribland inanga nya matroser,
men de flesta af de äldre tillhörde den ursprungliga besättningen, ty
nästan alltid utvalde man till bemanning på dessa med alla möjliga faror
kämpande fartyg just sådana personer, som genom flerårig
sysselsättning med hvalfiskfängst vant sig vid dessa slags ansträngningar.

Man berättar följande:

Då Ross fann, att han icke igenkändes af sina gamla reskamrater,
sökte han inhemta underrättelser om sig sjelf, och fick da höra de
underbaraste och mest rörande saker. Man uppdukade de mest förvånande
äfven t yr, för hvilka han skulle varit utsatt, skildrade på det nogaste det
sätt, hvarpå hans fartyg och dess besättning gått förlorade, hvilken
sed-nare först efter de fruktansvärdaste strider med all möjlig nöd, med
hunger och törst och med millioner vilda Indianer dukat under. Alla
för-gingos! — icke en enda blef öfrig, som kunde föra det sorgliga
budskapet till deras hemmavarande vänner och slägtingar.

Det goda folket tycktes icke märka den motsägelse, som lag i deras
berättelse, men de omtalade dock den döde till tröst, det man skyndat
sig att utrusta tvenne expeditioner, för att uppsöka Ross och hans
följeslagare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free