- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
100

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stor var glädjen bland skeppets besättning, då Ross ändtligen gaf
sig tillkänna, och med stort jubel helsades hans närvaro på det fordom
under hans befäl stående fartyget. Dess nuvarande befälhafvare ville
afstå befälet åt Ross, som visserligen tackade för den tillämnade äran att
få kommendera en enskild persons hvaltiskfångare, men åtnöjde sig med
att återvända hem som passagerare.

Det emottagande, som väntade honom i England, kunde väl hafva
varit mera förekommande, llonom tillkom äran att ha upptäckt en stor
mängd öar, vikar och bugter, dem han med upptäckarens rätt tilldeiat
namn på Europas karta. Man bibehöll alla dessa namn och uttryckte
med inånga vackra fraser sin tacksamhet för hans mödor och uppoffringar.

Deremot blef hans brorson James Ross, som planterat Englands fana
på den magnetiska nordpolen, utnämnd till baronet, och kallade sig
derefter Sir James. Upptäckandet, af den magnetiska nordpolen erkändes
som ett högst vigtigt faktum.

Afven Felix Bootli blef till beiöning för sin ansenliga
penningeupp-offring utnämnd till baronet, och amiralitetet tillkänuagaf att en stor
landsträcka och en smal hafsvik blifvit uppkallade efter honom.

En noggrann och lugn pröfning kunde dock icke fördölja, att ka
p-teu John Ross’ upptäckter med afseende på den nordvestliga
genomfarten i allmänhet vore utan betydelse, och lians äfventyr voro långt mera
i personligt hänseende intressanta, än hans upptäckter för vetenskapen
gagnande.

Denna sista resa hade visserligen fullkomligt rentvått och befriat
ho-nom från den misstanka om kleumodighet, som länge hvilat på honom;
men han hade dock icke uträttat allt, det som man ansett sig berättigad
att kunna vänta af honom. Hau måste lida ytterligare förödmjukelser,
ty John Barrow hade fattat ett dödligt hat till honom, och begagnade
sin höga ställning vid amiralitet och det stora förtroende man hyste till
hans vetenskapliga ofelbarhet, för att på alla möjliga sätt förnärma John
Ross. Ainiralitetslorderna utmärka sig visserligen för hög rang, stort
högmod, långt framskriden ålder, men ingalunda för särdeles stora
kunskaper; de läto alltså Barrow råda, emedan de icke voro i stand att
anföra skäl till Ross’ försvar. ’

Barrow hade varit första driffjedern till detta århundrades
upptäckter; han hade skickat John Ross till norden för att verkliggöra lians
förhoppningar och kunde derföre icke förlata denne sednare att han sa
svårt bedragit honom, och äfven, sedan Ross ådagalagt, att det icke
felades honom mod och ihärdighet, blef Barrow likväl icke försonligare stämd.
Han hyste misstroende till den gamle sjöfararens uppgifter, och skickade,
flera år efter sedan Ross vändt tillbaka, en ny expedition under kapten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free