Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
männen. Hvarje nation har en dylik bazar och i densamma finnas
endast sådana varor, som nationen sjelf frambringar och förer till
marknaden. Så t. ex. innehåller Persernas bazar sidenschawlar och tyger,
ylleväfnader och torkade persiska frukter. Denna nations köpmän äro
vanligen blott tjenare eller agenter icke Perser, som aldrig komma till
Astrakan; de äro också vanligen ogifta, men om detta icke är
händelsen och de alltså äro bofasta, liafva de oftast tagit Tatarers döttrar till
hustrur. Perserna likasom Hinduerna öfvergifva småningom Astrakan;
af de förstnämnda skola knappt 500 ännu bo qvar i staden, och dessa
äro af brist på penningar hindrade från att resa vidare; de uppehålla
sig med den allra sämsta detaljhandel och i de praktfulla bazarerna
söker man förgäfves efter de rika och glänsande tyger, hvarigenom de en
gång gjorde sig så berömda. Magasinerna äro nu tomma och i
Astrakan finnes icke några shawlar, rika sidentyger eller dylika lemningar
efter de fordna präktiga persiska varorna.
Antalet Hinduer är ännu mindre; det skall knappt uppgå till 70,
som blott göra små affärer, utlåna penningar mot höga räntor och föra
ett ytterst tarfligt lif samt på detta sätt vanligen blifva rika och med
sin sålunda förvärfvade rikedom begifva sig tillbaka till sitt
fädernesland. De äro nästan alla ogifta, men dock ingalunda utan afkonuna;
de pläga nämligen umgänge med kalmuckiska fruntimmer och härigenom
har det uppkommit ett slags blandad race, som i sig förenar
stamföräl-drarnes kroppsliga och andliga företräden, utan att dock ega deras fel.
Sålunda har denna blandade race, som man oegentligt benämner
Tatarer, hvarken Kalmuckernas sneda ögon eller Hinduens dunkla bronsfärg,
de äro icke lata och vekliga, utan visa en raskhet och beslutsamhet,
som vanligen utmärker en kraftig nordisk befolkning. Emedan de till
större delen tillhöra det lägre ståndet, äro de bärare, kärrdragare,
matroser eller tillhöra, rättare sagdt, alla dessa yrken på en gång; de sky
icke något arbete, huru mödosamt det än må vara och deras höga vext,
deras käcka, muntra anletsdrag häntyder alldeles icke på att de
härstamma från en ödmjuk, feg Hindu och en tjufaktig kalmuckqvinna, i
deras karakter och deras vanor ligger ingenting som erinrar om detta
ursprung.
De egentliga Hinduerna, som, äfven om de återvända till hemorten,
dock bibehålla sitt antal i Astrakan vid ungefärligen samma höjd,
emedan de öfverlåta sina affärer åt ditkommande anförvandter eller
affärsvänner, äro godmodiga och ärliga, samt utmärka sig i detta fall
särdeles fördelaktigt framför Armenierna, som allmänt äro kända såsom
bak-sluga, bedrägliga och i högsta grad opålitliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
