Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fotabjellet betäckt med smuts. För att icke vidare behöfva släpa med
sig sin sadel, blef han i stället för köpare afnämare, gjorde sig af med
sadel och betsel för halfva värdet och begaf sig å väg till fots.
Händelsen gjorde, att han på följande station sammanträffade med
postvagnen, som gick på Melbourne, men denna postvagn var af en ganska
egendomlig beskaffenhet, den bestod af en postiljon, två hästar och
fyra-stora säckar med bref. Leuba öfvertalade postiljonen att medtaga
honom i sin postvagn, d. v- s. på handhästens rygg, hvilket skedde emot
nöjaktig godtgörelse. Den resande gick tre gånger denna dag i köp
mellan postiljoner, och hade aldrig mer än en fjerdedels timma på sig,
för att i största hast kasta i sig en matbit. På 18 timmar
tillrygga-lade han sålunda 40 tyska mil och anlände i ett fullkomligt
upplösningstillstånd till sin bestämmelseort. Till och med natten skänkte
honom ingen hvila, ty beständigt väcktes han deraf, att hans upphettade
blod var i svallning, skräcksyner af alla slag förföljde honom i
drömmen, och hade han icke haft en så stark natur, skulle han troligen
haf-va dukat under för dessa strapatser.
Men den hetsiga febern viker vanligen, då guldfebern är i
bakgrunden, och det var denna sednare, som dref honom till Melbourne.
Sålunda hemtade han sig från sin utmattning genom begäret efter guld.
Australien har aflöst Kalifornien. Redan år 1841 gjorde
naturforskaren Clarke engelska regeringen uppmärksam derpå, att bergens
formation i Australien erinrade på ett öfverraskande sätt om Ural. Kort
tid derefter gjorde en annan naturforskare, Murchison, samma erinran,
men engelska regeringen syntes icke heller deråt egna någon
uppmärksamhet. En privatman, Hargraves, som sökt guld i Kalifornien, och
der med knapp nöd undsluppit döden, kom nu till Australien i
förhoppning att der finna sin utkomst. Hans erfarenhet lät honom upptäcka
guldsandslagren, och han gjorde så goda affärer, att underrättelserna
derom snart spridde sig, och hundrade personer, ja, inom fa veckor
tusentals strömmade till samma trakt, för att gräfva guld. Förhållandet
blef här alldeles detsamma i Kalifornien, tjenstefolk lemnade sin tjenst,
husbondefolket måste sjelf valla och mjölka sin boskap, sjelf blanka
sina skodon, och då detta på längden icke föll i smaken, beslöto
husbönderna att följa sina tjenares exempel. Hela byar och små städer
blefvo blottade på menniskor, och snart fanns icke mera tillräckligt guld
på ett ställe, utan de måste söka längre i norr och söder, och öfverallt
funno de girid i lika stor mängd. Sålunda drogo guldsökarne omkring
och gulddistriktet sträckte sig längs bergen ända till Victoria- och
Ade-laide-områdets kust; man fann guld på byarnes gator och under husens
trösklar, och snart samlade sig i detta gulddistrikt en sådan menni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
