Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess två solafkomlingar härstammar hela jordens nya befolkning. Inkas
uppbyggde ett tempel åt solen, hvilket var helt och hållet öfverdraget
med guld och inom dess murar funnos oräkneliga skatter. I öns
trädgårdar odlade man det mest välsmakande frukter, men dessa voro
uteslutande afsedda för Inka och om han ej befann sig på ön, sände man
dem till det ställe, der han uppehöll sig, hvarefter han sedan brukade
dela med sig af dem till andra soltempel, till soljungfrurna och till
några af honom synnerligen gynnade prester. Med dessa frukter följde en
stor välsignelse; den som blott egde en obetydlig del deraf var skyddad
mot fattigdom och all annan brist.
Inkas voro landets sanna välgörare och anlade präktiga konstgjorda
vägar, som genomskuro detsamma i alla riktningar och betydligt
underlättade eröfringen för Spaniorerna. Men dessa kunde först efter en
tem-ligen lång tid tränga in i landet ända till denna ö och derföre hade
presterna hitfört skatterna från andra i landet befintliga soltempel.
Slutligen blef dock äfven detta gömställe upptäckt, hvilket hade till följd
att presterna nedsänkte i sjön alla ädla metaller och stenar, som funnos
i deras våld, och oaktadt alla försök var det omöjligt att kunna
af-tvinga dem någon bekännelse om stället der detta skett, på det att
man vid anställda undersökningar kunde ega hopp att påträffa dera.
Spaniorerna beslöto derföre att urtappa sjön, och i detta ändamål sprängde
de en kanal i klipporna, som ännu i dag kallas Desaguadero, men det
lyckades dem icke att så mycket aftappa vattnet, att de nedsänkta
skatterna kunde tillrättafinnas.
De dalar, som på långa sträckor genomskära och dela berget, hafva
en egendomlig vegetation. På de ställen, der de äro så höga, att de
blott med några tusen fot understiga snögränsen, påträffar man samma
växter som i Europa. Der finnas ej några bananer eller maniok.
Sockerröret, cacaon, bomullen och riset hafva försvunnit, men deremot ser
man majs, hvete, råg, qvinoa, samt flera slags bönor och andra
skid-frukter utomordentligt väl frodas. Bland träden försvinna, innan man
närmar sig högslätterna, allra först palmerna, och deras plats intages
af Coniferæ, hvilka träd höra till samma slägte som vår tall och gran,
men bära ätliga frukter, liksom Chilis araucaria. Dessutom finner man
otaliga slag af buskar, som frambringa nötlika frukter, hvilka er- bjuda
en riklig och angenäm föda.
I närheten af hafvet påträffar man alla de ofvan uppräknade
växter, som icke trifvas på högslätterna. Dessa växter älska en fuktig
värma, ja en stark hetta. I högdalame råder en evig vår, men
bananen, sockerröret och palmen behöfva en oafbruten sommar. Men som
dessa lågländta trakter lida brist på vatten, är den tropiska växtlighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
