Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyckes i öppet vatten, Kap Jakans longitud (176° ö. long. från Greenw.).
Den andra var den engelske hvalfångaren Long, som 1867, letande
efter en ny gifvande hvalfångstplats, seglade från Beringssund längre
mot vester än någon fore honom. Redan den 10 augusti nåddes
Tschaunbays longitud (170° ö. long. från Greenw.). Han var ute
på hvalfångst, ej på upptäcktsresor, och vände här, men uttalar i
den korta berättelse han lemnat om sin resa den bestämda
öfvertygelsen, att en sjöresa från Beringssund till Atlantiska oceanen
hör till möjligheternas område, och tillägger att, om ock denna
sjöförbindelse icke kommer att hafva någon kommersiel betydelse, så
bör dock en sjöförbindelse mellan Lena och Bering blifva af nytta
för tillgodogörande af nordliga Sibiriens produkter.[1] Slutligen har
under sistlidna år en rysk expedition blifvit utsänd för att från
Beringssund nå Wrangelsland. Enligt meddelande i tidningarna
hindrades hon af is så väl derifrån som från att segla långt mot
vester.
Genom hr Sibiriakoff hafva upplysningar infordrats från
nordliga Sibirien rörande isförhållandena i det utanför liggande hafvet.
Numera tyckes dock fångsten i dessa trakter aftagit så betydligt,
att endast få personer funnits, som kunnat lemna något besked på
de uppstälda frågorna.
I Jakutsk fans sålunda endast en enda man (en prest), som
varit vid Ishafvets kust. Han berättar, att hafvet vid
frånlandsvind blir isfritt, men att isen åter vid pålandsvind kommer
tillbaka och derigenom utsätter de fartyg, som ej hinna någon säker
hamn, för stor fara.
En annan af brefskrifvame meddelar på grund af iakttagelser
under Tschikanowskis expedition, att hafvet år 1875 utanför Olonek
var helt och hållet isfritt, men tillägger tillika, att året i detta
hänseende var ett undantagsår. Ej allenast om sommaren men
äfven om vintern är den nordliga oceanen stundom isfri, och på
ett afstånd af 200 verst från kusten är hafvet öppet äfven om
vintern, ovisst dock i hvilken utsträckning. Det senare förhållandet
bekräftas äfven genom Wrangels resor med hundslädar på isen åren
1821—1823.
En tredje person säger: »Enligt de underrättelser jag erhållit,
är den norra kusten från Lenas till Indigirkas mynning fri från is
från juli till september. Nordlig vind för is mot kusten, men icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
