Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptäckter och inledande af handelsförbindelser voro färdens enda
mål, och de folk, med hvilka expeditionen kunde komma i
beröring, anmodades att behandla Sir Willoughby och hans män
så, som de sjelfva ville blifva behandlade, i fall de komme
till England. Så öfvertygad var man om möjligheten att
denna viig framtränga till Indien, att man till skydd mot
borrmaskar för första gången i England med tunna
blyplåtar öfverklädde den under vattnet liggande delen af de
fartyg, som stäldes till Sir Hugh’s förfogande.1 Dessa voro:
1. Bona Esperanza, amiralskepp om 120 tons, på
hvilket Sir Hugh Willoughby sjelf befann sig som
general-kapten öfver flottan. Besättningen bestod, inberäknadt honom,
fartygsbefälhafvaren William (Jefferson och sex
handelsmän, af 35 man.
2. Edward Bonaventure, om 160 tons, med
hvilket följde Richard Chancelor, flottans kapten och
hufvudets. Inalles var detta fartyg bemannadt med 50 man,
inberäknadt tvenne handelsmän. Bland besättningen, som
uppräknas hos Hakluyt, möter man de sedermera i
nordostfartens historia berömda namnen Stephen Burrough, kapten
på fartyget, och Arthur Pet.
3. Bona Confidentia, om 90 tons, under befäl af
Cornelius Durfoorth, med 2S man, deraf trenne
handelsmän.
Fartygens utrustning kostade 6,000 £, fördelade i lotter
på 25 £. Sir Hugh Willoughby valdes till befälhafvare
»försitt ståtliga utseende och sin erfarenhet i krigföring»2. För
utforskande af Osterlandens beskaffenhet rådfrågades tvenne
»tartarer», som voro anstälda vid konungens stall, men
utan att några upplysningar af dem kunde erhållas. Skep-
1 Enligt Clemens Adams berättelse om resan. Hakluyt, l:a uppl. s. 271.
2 Cum ob corporis formam (erat enim procerae staturae) tum ob singula
rem in re belliea industriam. (Clemens Adams berättelse. Hakluyt, s. 271.)
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
