Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALKE-KU NG. AL K A
de åter fram för att, liksom efter aftal, i täta svärmar flyga
ut till sjös och söka sin föda, bestående af kräftdjur och
maskar. Fogeln dyker med lätthet. Sitt enda blåhvita
iigg lägger ban utan recle omedelbart på marken, så djupt
ned i stenröset att det endast med svårighet kan åtkommas.
I stenramlet från bergen norr om Hornsund träffade jag
den 18 juni 1858 tvenne ägg af denna fogel, hvilka lågo
omedelbart på ett mellan
stenarne befintligt islager.
Sannolikt hade
häckningstiden då ännu ej börjat. Hvar
hufvudmassan af dessa
fogeiskar or tillbringar vintern är
okändt1, men tidigt komma
de tillbaka till norden,
någon gång för tidigt.
Sålunda såg jag 1873 i
slutet af april en mängd
ihjäl-frusna alke-kungar på isen
i norra delen af Hinlopen
Strait. Till smaken är
alke-kungen ypperlig, och den
erbjuder, till följd af
bröstmusklernas starka
utveckling, mer föda, än man skulle
vänta af fogelns ringa storlek.
Jemte alke-kungen träffar man bland isen redan långt
ut från land skaror af alkor, ocli ju närmare man kommer
stranden, cless mer tilltaga dessa i antal, synnerligast om
strandklipporna erbjuda denna polarländernas allmännaste
fogelart lämpliga häckningsställen. Härtill väljas klippväg-
1 Det skulle förtjena undersökas, huruvida ej en del alke-kungar, liksom
Spetsbergsripan, tillbringa vintern i sina stenrös och endast temligen sällan flyga
ut för att på sjön insamla sin föda.
105
Alka.
(Uria Briinnichii Saiiink.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
