Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOUAXXESES 18 7 0
1870 till Grönland och återkom derifrån sent om hösten.
Jag hade då den glädjen att af kapten Johannesen få
mottaga en ny, sedermera i Öfversigt af Kgl. Vet.-akad.
förhandlingar för år 1871, s. 157, införd afhandling:
»Hy-drografiske Iakttagelser under en Fangsttour 1870 rundt
om No vaja Semlja». Johannesen reste nu liksom förra
gången först af och an längs Novaja Semljas vestkust,
derpå genom Kariska porten, som passerades den 12 juli.
Derifrån följdes ostkusten af Waigatscli till Mestni-ön,
hvarest han kom i beröring med samojeder, med anledning
hvaraf lian gör den för filologer helt säkert oväntade
anmärkningen, att i samojedernas språk »kjendtes enkelte
norske ord». Deras yttre var just ej tilldragande. De
hade platta näsor, voro förfärligt skelögda, och mången hade
äfven sned mun. Männen mottogo främlingarne uppstälda i
en rad, med qvinnorna i andra ledet. Alla voro mycket
vänliga. Den 11 aug. var ban vid Jalmals kust på 71° 48’n.
br., hvarifrån ban seglade öfver till Novaja Semlja för att
intaga ved och vatten. Han ankrade i granskapet af
Udde-bay på 78° 4S’ n. br. och såg der tjugu vildrenar. Derpå
seglade han åter öfver Kara-hafvet till Jalmal.
Under dessa kryssningar i Kara-hafvet hade sommaren
förflutit. Johannesen hade fått full fångst, men beslöt det
oaktadt nu And en årstid, då fångstmännen vanligen
återvända till Norge, att se till om ej till på köpet det utsatta
priset kunde vinnas. Kursen stäldes först åt nordost,
sedan åt vester till Novaja Semljas nordkust, som nåddes
den 3 sept. Hela hafvet var här isfritt, hvilket
Johannesen, på grund af fyndet af norska fiskegarnsflöten bland
drifveden, ansåg bero på Golfströmmens inverkan.
Härifrån återvände ban till Norge efter att hafva fullbordat en
färd, som några år förut alla geografiska auktoriteter skulle
ansett som en omöjlighet. Jag behöfver knappast nämna,
att akademien i Stockholm infriade det af en bland dess
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
