Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP TSCUELJUSK1X
att, såsom dr Kjellman påpekat, de flesta blomväxter
derstädes hafva en synnerlig benägenhet att bilda ytterst täta,
halfklotformiga tufvor.
De enda insekter, som här förekommo i något större
mängd, utgjordes af podüror, dock sågos äfven några flugor
och till och med en skalbagge, den förut omtalade
sta-pbyliniden. Af foglar sågos en mängd snäppor, en ytterst
talrik samlad skara prutgäss (Anser bernicla), tydligen stadd
på flyttning till sydligare trakter, kanske från något norr
om Kap Tsebeljuskin beläget polarland, en lom, några
ismåsar ocb kryckjor samt lemningar efter ugglor.
Däggdjuren representerades af den förut nämnda björnen samt af
ren ocli lemmel, efter hvilka spår och
spillning syntes på slättlandet. I hafvet
sågs en hvalross, åtskilliga snaddar (Phoca
hispida) och ett par stim hvith valar.
Alla elfvar voro nu uttorkade, men
vidsträckta grunda flodbäddar gåfvo till
känna, att vid snösmältningstiden ett rikt
vattenflöde här eger rum. Sorl af
snöbäckar och fogelskri bilda då belt säkert
ett afbrott i den ödslighet och tystnad, som
nu var utbredd (ifver slättlandets kala, på
nästan all växtlighet blottade terbäddar.
Sannolikt kan man dock litet längre in i
landet, i någon mot nordhafsvindarne skyddad däld, finna
belt andra naturförhållanden, ett rikare djurlif och en
växtverld, sommartiden lika blonisterrik som den, hvilken möter
oss i Isfjordens och den Namnlösa bugtens»
(Besiman-naja bays) dälder. Några spår efter menniskor sågo vi
icke härstädes. De berättelser, som redan på
sextonhundratalet voro gängse om beskaffenheten af Asiens
nordspets, göra det dock sannolikt, att Sibiriens nomader
någon gång drifvit sina renhjordar ända hit upp. Det är
•329
Den liingst norr ut
lefvande
skalbaggen.
Mieralymmn,
Dick-soni Maki..
12 trgr förator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
