- Project Runeberg -  Vegas färd kring Asien och Europa jämte en historisk återblick på föregående resor längs gamla verldens nordkust / Senare delen /
34

(1880-1881) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELFTE KAPITLET

mottogos vi gästvänligt af hustrun, hvilken genast gjorde
i ordning allt som behöfdes för erhållande af mat och hvila.
Jettugin sjelf var icke hemma, men återkom snart med en
släde, dragen af renar. Knappt hade dessa blifvit
från-spända, förr än de sprungo tillbaka till hjorden, hvilken
enligt Jettugins utsago uppehöll sig 9 kilometer öster ut
från tältet.

Jag har aldrig sett en familj så behäftad med
krämpor som Jettugins. Den sextioårige fadern förenade hos sig
nästan alla de kroppslyten, som kunna falla på en clöclligs
lott. Han var blind, spetälsk(?), lam i venstra handen,
högra delen af ansigtet och troligen i benen. Kroppen var
dessutom nästan öfverallt täckt med ärr efter gamla
sårnader af 4—5 centimeters genomskärning. Då dr
Almqvist och jag nödgades tillbringa natten i samma trånga
sofkammare som lian, var det derför ej underligt, att vi
drogo oss så långt undan som möjligt i vårt hörn.
Sof-kammaren eller det inre tältet hos en ren-tschuktsch är för
öfrigt mycket mera beboelig än hos kust-tschuktschen;
luften är, om icke just ren, åtminstone möjlig att inandas, och
det tjocka lager af renhudar, som betäcker tältgolfvet, kunde
i mjukhet mer än väl täfla med våra bäddar om bord.
Jettugin, lians hustru Tengaech ocli brodern Keuto sofvo
under bar himmel för att lemna oss mer utrymme och icke
störa oss vid uppstigandet. Äfven Keuto liade ärft icke
så litet af faderns elände. Han var döf, half idiot, och på
hans kropp funnos redan spår till likadana fläckar som på
gubbens. Keuto var dock en tjenstvillig yngling, som under
vårt uppehåll vid tältet gjorde allt sitt till för att vara oss
till gagn och ständigt ströfvade omkring för att skaffa oss
foglar och växter. Han var en skicklig bågskytt; jag såg
honom på 20—25 stegs afstånd med en trubbig pil döda
småfogel, och då jag stälde mig sjelf som skottafla,
träffade lian mig midt i bröstet på kanske 80 meters afstånd.

34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:07:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaasien/2/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free