Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE KAPITLET
vestra strand synes stiga lodrätt upp från hafvet, men
den är högre än den östra. Viken, som förefaller
mycket betydligare än kartorna angifva, var belagd med jemn
is; blott på ett och annat ställe uppstack ett af jord täckt
isstycke.
Då vi måste afstå från att besöka det inre af
Kol-jutschin-viken, beslöto vi att fara, till betesplatsen för
Jettu-gins renar. Vi lemnade derför tältet den 15 på aftonen
och foro mot OXO. Den värme, som inträdt, började
redan göra resan öfver snöfälten besvärlig; hundarne sjönko
ned till magen, och icke sällan måste vi stiga ur för att
hjelpa de stackars djuren att klättra uppför de kullar, som
vi nödgades passera. Knappt hade de dock kommit på
renspåren, förr än äfven de mest uttröttade rusade å stad
allt hvad tygen höllo, hvilket kan vara nöjsamt nog
uppför kullarne, men då det bär utför, blir rätt farligt,
emedan sluttningen nästan alltid slutar med en tvärbrant
af-sats. Utan att märka det, kommo vi en gång i full fart
på kanten af en dylik brant, och om vi ej i tid lyckats
hejda farten, så skulle ett rätt vackert virrvarr af menniskor,
hundar och slädar störtat ned i djupet. För att uppegga
sina dragare begagna sig tschuktscherna af hundarnes begär
att springa efter renarne, och de söka under sina färder
ytterligare mana dem genom att då och då härma renens
skri. Efter 2 till 8 timmars färd träffade vi den första
renen och småningom allt flere och flere, tills vi ändtligen
omkring kl. lie. m. kommo till en talrik hjord, som
vaktades af Jettugin. Jag vände mig till honom för att mot
en medförd bössa tillbyta mig en fullt frisk ren. Efter
åtskilliga undanflykter lofvade Jettugin slutligen att följande
dag lemna oss renen mot bössan. Han ville dock icke sjelf
eller med egen knif döda renen, hvarför jag bad doktor
Almqvist ge den nådestöten.
I följd af snöns upplösta tillstånd måste vi vänta till
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
