Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE KA Pl T LET
för en betydande snöafdunstning rum. Atmosferens ringa
bält af vattenånga minskar derjemte dess förmåga att
absorbera solvärmen, men ökar i stället den andel af
solvärmen, som ännu finnes i behåll, då solstrålarne tränga in i
snödrifvorna och der bidraga, ej till temperaturens höjning,
men väl till snöns förvandling i vatten.1
Norrskenet är, såsom bekant, en på samma gång
kosmisk och terrestrisk företeelse, hvilken å ena sidan är
bunden vid jordens luftkrets ocli står i nära sammanhang med
jordmagnetismen, men å andra sidan är beroende af vissa,
till sin natur ännu föga kända förändringar, hvilka vid mer
eller mindre regelbundet återkommande tider inträffa i
solens hölje och för oss gifva sig till känna genom bildningen
af solfläckar; den berömde holländske forskaren v.
Baum-hauer har till och med stält norrskenets uppträdande i
samband med kosmiska ämnen, som i stoftform från verlds-
1 Äfven i Lappland betingas snösmältningen om våren i ej obetydlig mån
af likartade förhållanden, d. v. s. af torra, varma vindar, som komma från
fjellen. Härom har landshöfdingen i Norrbottens län H. A. Widmark meddelat
mig följande intressanta bref:
»Huru varma än ostliga och sydliga vindar må vara i de närmast Kölen
liggande delarne af svenska Lappland, förmå de ej nämnvärdt smälta de
snömassor, som i dessa trakter falla under vintermånaderna. Deremot kommer hvarje
år, så vidt åt lapparnes meddelanden kan egnas någon tillit, i slutet af april eller
början af maj vestanfrån (d. v. s. från fjellen) en vind så hård och dertill så
varm, att den på helt kort tid, 6 till 10 timmar, upplöser snömassorna, får dem
att hopkrympa, befriar bergsidorna från snötäcket och förvandlar den snö, som
ligger på isarne å de stora fjellsjüarna, i vatten. Sjelf har jag tvenne gånger varit
ute på mätningar i fjellen, då sådan vind påkommit. Den ena gången var jag på
Stora Lulevattnet i närheten af det s. k. Stora Sjöfallet. Natten hade varit kall,
men dagen blef varm. Ännu kl. 1 e. m. var det vindstilla, men omedelbart
derefter började den varma vestliga blåsten, och innan kl. 6 på aftonen var all snö
på isen förvandlad till vatten, i hvilket vi gingo och vadade till knäna.
Lapparne afvakta i allmänhet detta varma vestanväder, förr än de på vårarne draga
till fjells. Först sedan det gått fram, finnes dei-städes bete för renhjordarne.»
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
