Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE KAPITLET
ligga närmare jordytan än bågnorrskenen. De allra flesta
polarexpeditioner hafva öfvervintrat så nära norrskenspolen,
att den vanliga norrskensbågen der legat under eller helt
nära horisonten, och då strålnorrsken sällan tyckas
förekomma inom denna krets, är det lätt förklarligt, hvarför
vinternatten vid dessa expeditioners vinterqvarter så sällan
varit upplyst af norrsken, och hvarför beskrifningen af detta
fenomen spelar en så liten rol i deras reseskildringar.
Långt innan marken
blifvit bar och blidväder
inträdt, begynte
flyttfoglar ankomma: först
snö-sparfven den 23 april,
derpå stora skaror af gäss,
ejdrar, alor, fiskmåsar, flere
arter vadare och sångare.
Den första bland dessa
senare var den lilla sirliga
Sylvia Ewersmanni, som i
början af maj uti stora
skaror slog sig ned på den
enda mörka fläck, som ännu
syntes i trakten — Vegas
svarta däck. Alla voro
tydligen ytterligt uttröttade, och det första de små
stackarena gjorde var att uppsöka beqväma sofplatser, på hvilka
ett fartygs rigg har rik tillgång, när det gäller småfogel.
Jag behöfver väl knappast tillägga, att våra nya gäster,
vårens förebud, om bord stördes så litet som möjligt.
Vi började nu flitigt sanda material till kännedomen
om traktens fogel- och däggdjursfauna. Samlingarna äro,
46
Sångfoglar i Vegas rigg.
Haj 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
