Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ÖFVER VIN T RA X DE DJUREN
eller ock, hvilket är sannolikare, längre norr ut till cle af
europeer ännu ej upptäckta öar eller kontinenter, som
enligt all sannolikhet sammanbinda Wrangels land med den
Eranklinska arkipelagen.
En egendomlig dragningskraft på polarfararen utöfva
de högre djurformer, som jemte honom våga trotsa den
arktiska nattens köld och mörker. Rörande dessa har
löjtnant Nordqvist meddelat följande:
»Det om vintern vanligaste däggdjuret på Tschuktsch-halföns
nordkust är haren. Den skiljer sig från den i Skandinavien
förekommande fjellharen (Lepus borealis Lillj.) genom sin
ansenligare storlek ocli de icke så hastigt afsmalnande näsbenen.
Oftast träffas den "uti flockar af 5 eller 6 stvcken på de endast af ett
tunnt snölager täckta kullarne i granskapet af tälten, trots de
hungriga hundskaror som der kringstryka.
Ganska talrika äro fjellrackorna (Yulpes lagopus L.).
Vanliga räfven (Vulpes vulgaris Gray) tyckes äfven vara allmän. En
röd räf, som löjtnant Brusewitz sköt från fartyget i oktober, afvek
betydligt från den vanliga räfven ocb närmade sig fjellrackan.
Bäf-vames föda tyckes om vintern utgöras af harar, snöripor och
lem-lar. -Jag har ett par gånger sett omkring en meter djupa, vid
mynningen icke öfver 30 centimeter vida bål, hvilka enligt
tschuktscher-nas uppgift voro gräfda af räfvar under sökande efter lemlar.
Af lemlar bar jag här sett tre arter, nämligen Myodes
oben-sis, M. torquatus och Arvicola obscurus. Dessutom skall här,
enligt tschuktschernas utsago, förekomma en liten mus, efter all
sannolikhet en näbbmus. Myodes torquatus erhölls för första gången
den 12 januari, Myodes obensis den 13 februari. Båda arterna
bragtes derefter ofta om bord af tschuktscher, och icke sällan sågos
under vintern lemlar springa på snön. Myodes obensis tycktes
förekomma betydligt talrikare än den andra arten. Egendomligt är, att
alla de nio exemplar af Myodes torquatus, som jag under vintern
erhöll, voro hanar. I motsats mot dessa båda lemmelarter
tyckes icke Arvicola obscurus om vintern visa sig ofvanom snön.
Af den senare hemtades åtta stycken från den mellan Jinretlen ocli
Beringssund belägna byn Tjapka den 8 maj. Derpå erhöll jag ännu
■en från den 5 engelska mil öster om Jinretlen belägna bvn Irgunnuk.
Sällsyntare i dessa trakter öfvervintrande landdäggdjur äro var-
49
-ärørdensk iöld, Yegafärden. ii.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
