Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLFTE KAPITLET
utdöttoch först vid Tschaun-bay blir Asiens nordkust åter
bebodd, nämligen af det folk, med hvilket vi kommo i
beröring under senare delen af Vegas kustfärd 1878 och
under öfvervintringen.
Visserligen har jag förut meddelat åtskilliga drag af
tschuktschernas lefnadssätt och lynne, men jag tror i alla
fall, att en mer uttömmande sammanställning af hvad
Vega-männen på detta område erfarit skall för mina läsare blifva
af intresse, äfven om jag härunder någon gång skulle
nödgas återkomma till ämnen, som jag förut behandlat.
I vesteuropeiska skrifter omtalas det folk, som bebor
nordöstligaste delen af Asien, så vidt jag vet, första gången
af Witsen, hvilken i andra upplagan af sitt arbete (1705,
s. G71) anför en uppgift af Volodomir Atlassow, att
inbyggarne i nordostligaste delen af Sibirien kallas tsjuktsi,
1 Amerikas nordkust utgör fortfarande tillhåll för en ej obetydlig
eskimåbefolkning, hvilken ännu för ett par årtionden tillbaka utbredde sig till 80:de
breddgraden. Då klimatet i norra delen af gamla verlden föga skiljer sig från
det, som råder i motsvarande trakter af den nya, dà på båda ställena finnes
riklig tillgång på fisk, samt då säl- och hvalrossfångsten, åtminstone mellan Jenisej
och Chatanga, bör kunna blifva lika gifvande som vid Amerikas nordkust, så
förefaller denna, först under senare tider uppkomna olikhet ganska påfallande.
Förhållandet synes mig kunna förklaras på följande sätt. Intill våra dagar hafva
en mängd små vilda folkstammar i Amerika bekrigat hvarandra, hvarvid de
svagare, för att undgå den mäktigare stammens utrotningsraseri, nödgats vika undan
till nordens isöknar, skattande sig lyckliga, om de der i fred för sina fiender
kunnat vinna bergning genom att antaga polarfolkens för klimatet och landets
näringskällor afpassade lefnadssätt. Likadant har förhållandet en gång varit i
Sibirien, och mänga antydningar finnas derom, att spillror af slagna folkstammar
fordom från söder drifvits upp, ej allenast till fastlandets nordkust, utan äfven
bortom densamma, till de utanför liggande öarna. I Sibirien har dock
förhållandet sedan ett fjerdedels årtusende tillbaka helt och hållet förändrats genom
landets eröfring af ryssarne. Trycket af det nya herraväldet har, oaktadt många
enskilda våldshandlingar, i det hela varit mindre förstörande för den ursprungliga
befolkningen än det inflytande, som europeerna utöfvat i Amerika. Det ryska
väldet har åtminstone i ett hänseende haft en obetingadt välgörande verkan, i det
att det förhindrat de ständiga fejderna mellan de inhemska folkslagen. De till
den ogästvänliga norden bortdrifna stammarne hafva kunnat återvända till blidare
luftstreck, och der detta ej egt rum, hafva de, i brist på nya inflyttningar från
södern, dukat under i kampen mot köld, hunger och koppor eller andra af
landets nya herrar införda sjukdomar.
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
