Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TSCHUKTSCHERNA SAKNA ÖFVERHET
nu är här rådande den fullständigaste anarki, om man med
detta namn kan beteckna ett samhällsskick, der strid, brott
och- straff äro okända eller åtminstone ytterst sällsynta. Ett
slags höfdingskap tyckes i alla fall förekomma bland de i
det inre landet boende ren-tschuktscherna. Åtminstone
finnas bland dem män, som kunna uppvisa fullmakter af ryska
myndigheter. En sådan man var starosten Menka, för
hvilkens besök jag förut redogjort. Allt antyder dock, att hans
inflytande var ytterst obetydligt. Han kunde hvarken läsa,
skrifva eller tala ryska, och han hade ingen aning om
tillvaron af en rysk zar. All den skatt han under Here år
mot betalningsbevis, som företeddes oss, aflemnat, utgjordes
af några få räfskinn, hvilka sannolikt lemnats som
mark-nadsafgift vid Anjui ocli Markova. Menka åtföljdes vid
sitt besök på fartyget af tvenne illa klädda yngre män, med
en ansigtstyp betydligt afvikande från tschuktsckemas
vanliga. Deras ställning tycktes vara så underordnad, att vi
höllo dem för slafvar, ehuru med orätt, åtminstone med
afseende å en af dem, Jettugin. Denne skröt sedermera
af att ega en renhjord vida större än Menkas och talade
gerna med ett visst hån om Menkas höfdinge-griller.
Slafvar, förmodligen ättlingar af forna krigsfångar, skola enligt
ryska författare verkligen finnas bland tschuktscherna i det
inre af landet. Bland kustbebyggarne eger deremot den
mest fullständiga jemlikhet rum. Man kunde bland dem
aldrig märka spår af, att en man utöfvade det ringaste
inflytande utom sin egen familj eller sitt eget tält.
Kust-tschuktscherna äro icke allenast hedningar, utan
sakna ock, så vidt vi kunnat märka, hvarje föreställning
Jag tager för gifvet, att det var klent bestäldt med chefskapet, och Koscheleffs
hela skildring af sitt möte med den förmodade chefen bär en allt för liflig
euro-peiskt-romantisk prägel, för att den skulle kunna vara i någon mån naturtrogen.
På samma ställe säges äfven, att en broder till guvernör KoschelefF vintern 1805
—1806 gjorde en resa bland tschuktscherna, öfver hvilken han efter återkomsten
sände en berättelse, åtföljd af en tschuktschisk ordlista, till v. Krusenstern.
Nordenskiöld, Vetjafärden. II.
129
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
