Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREITOXDE KAPITLET
sobeljägare hade utbredt sig mot nordost1 till floden Tas,
der sobelfångsten en tid var mycket riklig och gaf
anledning till anläggandet af en snart nog åter öfvergifven stad,
kallad Mangasej. Ar 1010 kommo de ryska pelsjägarne
från Tas’ flodområde till Jenisej, hvarest staden Turuchansk
snart anlades vid Jenisejs biflod Turuchan. Försöket att
härifrån i båtar ro ned till Ishafvet, för att sedan längs
hafskusten framtränga vidare, misslyckades till följd af
is-liinder, men förde dock till upptäckten af floden Pjäsina
och till beskattande af der boende samojeder. För den
vidare utbredningen mot öster användes i stället för hafsvägen
Jenisejs bifloder. Följande dessa mötte man viel Tunguskas
öfre lopp den bergsrygg, som skiljer Jenisejs och Lenas
flodområden. Denna öfverskreds, och på andra sidan stötte
man på ett nytt vattendrag, som år 1627 ledde
äfventy-rarne till Lena, utöfver hvars flodområde kosacker och
pels-jägare, sina vanor trogna, genast utbredde sig för att jaga,
för att tillbyta sig pelsverk och framför allt för att med
»jassak» belägga kringboende folkstammar. Men man var ej
nöjd dermed. Redan 1(586 utsändes från Jenisejsk kosacken
Elisej Büsa med uttrycklig uppgift att undersöka de floder,
som längre bort falla ut i Ishafvet, och att skattlägga
infödingarne vid dess stränder. Han åtföljdes af 10 kosacker,
till hvilka sedermera sällade sig 40 pelsjägare. Är 163 7
kom ban till Lenas vestra mynningsarm, från hvilken han
begaf sig utmed kusten till floden Olenek, vid hvilken ban
tillbringade vintern. Följande året återvände ban landvägen
1 Ett egendomligt förhållande är, att förtruppen af den ryska
utvandrareström, som utbredde sig öfver Sibirien, framgick i landets nordligaste del, öfver
Tas, Turuchansk, Jakutsk, Kolyma och Anadyrsk. Detta berodde ovilkorligen i
främsta rummet derpå, att de här boende folken hade mindre motståndskraft mot
de ofta mycket fåtaliga erüframe, än stammarne i södern, men äfven derpå, att
Sibiriens dyrbaraste och lättast transpoitabla skatter, sobel-, bäfver- och räfskinn,
i största mängd erhöllos från dessa nordliga trakter.
162
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
