Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDE KAPITLET
förlisa mot den öppna okända kustens skarpa klippor, eller
omkomma till följd af brist på bränsle, eller slutligen dö för
de vilda okufvade tschuktschernas händer.» Den 1 okt’ åter-
20 sept.
kom fartyget till Nisch ni Kamtsch atskoj Ostrog\ Det var
under denna färd, som det sund, hvilket skiljer Asien
och Amerika ocli som sedan erhållit namnet Beringssund,
anses hafva blifvit upptäckt. Men det är numera kändt,
att denna upptäckt egentligen tillkommer den käcke
fångstmannen Deschnew, som 80 år förut genomseglat detsamma.
Jag förmodar derför, att den geografiska verlden skall med
nöje upptaga förslaget att jemte Berings namn fästa
Deschnews vid denna del af vårt jordklot, hvilket kan ske
derigenom, att man, i stället för det i många hänseenden olämpliga
och vilseledande namnet Ostkap, benämner Asiens ostligaste
udde lvap Deschnew. Åtskilliga berättelser af
kamtscliada-lerna om ett stort land mot öster på andra sidan hafvet
förmådde Bering att följande året segla å stad för att utreda
liuru clet förhöll sig härmed. Till följd af ogynsamma
vindar lyckades han ej uppnå Amerikas kust, utan återvände
med oförrättadt ärende, hvarpå han seglade till Ochotsk,
clit ban ankom den 1720. Härifrån begaf ban sig
23 joh ° C1
oförtöfvadt till S:t Petersburg, som nåddes efter en resa af
sju månader och nio dagar.
I kartverk utgifna under Berings frånvaro, till en del
genom svenska officerare som återvändt från fångenskapen
i Sibirienliade man gifvit åt Kamtschatka en så lång ut-
1 En kort, men innehållsrik beskrifning öfver Berings första resa, grundad
på ett officielt meddelande från den ryska regeringen till konungen af Polen,
finnes intagen i T. IV* s. 561 af Description géographique etc. de 1’empire de la Chine,
par le P. J. B. Di- Halde, La Haye 1736. Samma officiela rapport, af hvilken
Du Halde erhållit del, ligger förmodligen äfven till grund för Mullers
knapphändiga skildring af färden (Muller, III s. 112). En karta öfver densamma finnes
intagen i 1735 års Pariser-upplaga af Du Haldes arbete och i Nouvel atlas de la
Chine etc. par M. D’Anville, La Haye 1737.
2 Histoire généalogique des tartares (noten s. 107) och Strahlenbergs ofta
anförda arbete (kartan; texten s. 31 och 384).
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
