Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTONDE KAPITLET
del skyller kartläggningen af Ob-viken, Tas- och
Ciyda-bugterna \
3. Resor från Jenisej mot Tainiur-uclden. Vintern 1738
kallades Owzyn och Koschelew till Petersburg för att der
stå till rätta med anledning af en från deras underordnade
inlemnad klagoskrift2. I stället fick Minin öfvertaga
ledningen af expeditionen, hvilken skulle söka framtränga
vidare öster ut längs Ishafvets kust. De tvenne första
somrarna, 1738 och 1739, kunde Minin icke komma längre än
till de nordligaste simovierna vid Jenisej. Men 1740
lyckades ban, efter livad det tyckes i temligen isfritt vatten,
att vid Taimur-halföns vestkust nå 75° 15’ n. br. Här
vände ban clen 1 sept" för »ogenomtränglig» is, men hufvud-
21 aug. ~ o o >
sakligast till följd af den sena årstiden. Den föregående
vintern hade Minin afsändt sin styrman Sterlegow i slädar
för att upptaga kusten. Han nådde den ff aprü 75° 2G’
n. br. och uppreste der, på en i hafvet utspringande klippa,
en stenvård. Öppna ställen tyckas flerstädes hafva funnits
i det utanför liggande hafvet. Man återvände med
anledning af snöblindhet och rastade under återfärden en tid i
en vid floden Pjäsina belägen simovie, hvars tillvaro
bevisar huru långt de ryska fångstmännen sträckt sina färder
1 Wrangel, I s. 38.
■ Enligt P. v. Haven (Nye og forbedrede Efterretninger om det Russiske
Rige, Kjöbenhavn 1747, II s. 20) »blev det Mode i Petersborg at bortsende
dem, hvis närviirelse var ej behagelig, til at hjelpe Bierring i at gjüre nye
Op-dagninger». Det gick äfven många af de käcka ryska polarfararne mycket illa,
och mången löntes med otack. Bering möttes vid återkomsten från sin första
resultatrika resa med oberättigad misstro. Steller var utsatt för ständiga
trakasserier, hindrades länge att återvända från Sibirien och omkom slutligen under
hemresan, bruten till själ och kropp. Prontschischew och Lassinius dukade under
fur strapatser och umbäranden under sina ishafsfärder. Owzyn blef degraderad,
bland annat för det han i Obdorsk plägat allt för förtroligt umgänge med dit
förviste forne stormän. Tscheljuskins sannfärdighet betviflades ännu några år före
Vegas färd. Samtliga sibiriakers berättelser om upptäckter af öar och land i
Ishafvet hafva intill senaste tider betraktats som mer eller mindre diktade; dock
äro de tydligen i hufvudsak sanna.
3 Wrangel, I s. 46.
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>