Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGEN I NORDÖSTRA ASIEN
tunna ocli genomfrätta isfält samt långa, men smala istånd
i så stora massor förbi fartyget mot söder, att det ej var
rådligt att dröja länge på stället. Vårt uppehåll derstädes
blef derför inskränkt till några få timmar.
Under vinterns lopp hade löjtnant Nordqvist af
förbiresande tschuktscher sökt insamla så fullständiga
upplysningar som möjligt om de tscliuktscli-byar eller tältplatser,
som finnas längs kusten mellan Tscliaun-bay och
Beringssund. Hans sagesmiin afslutade alltid sin förteckning med
den strax vester om Kap Deschnew belägna byn Ertryn,
under förklaring att längre öster och söder ut bodde ett
annat folk, med hvilket de visserligen ej stodo i öppen
fiendskap, men som dock ej var fullt att lita på, ocli till
hvars byar de derför vägrade att ledsaga någon af oss1.
Denna uppgift öfverensstämmer äfven, såsom torde framgå
af hvad jag i ett föregående kapitel påpekat, med de
uppgifter man vanligen finner i arbeten om dessa trakters
etnografi. Medan vi i tät dimma försigtigt ångade fram i
granskapet af Kap Deschnew, kommo 20 à 30 infödingar
roende i en stor skinnbåt till fartyget. Ifriga att göra
bekantskap med en för oss ny folkstam, mottogo vi dem med
nöje. Men då de klättrat öfver relingen, funno vi, att de
voro rena tschuktscher, till en del gamla bekanta, som under
vintern gästat om bord på Vega. »Ankali», sade de med
synbart förakt, träffas först längre bort mot S:t Lawrence
bay. Då vi dagen derpå ankrade vid denna viks mynning,
fingo vi som vanligt genast mottaga besök af en mängd
1 Fiendskapen tycktes dock vara af ganska passiv natur och ingalunda
beroende på något rashat, utan endast derpå att invånarne i den längst öster ut
belägna byn äro kända for gräligt lynne och hafva samma rykte om sig för
stridslust som bondpojkarne i en eller annan by hos oss. Löjtnant Hooper, som under
vintern 18*18—49 gjorde en resa i hundslädar från Tschukotskoj-nos längs kusten
mot Beringssund, omtalar nämligen, at^ invånarne på sjelfva Kap Deschnew
åtnjöto precis samma dåliga rykte hos sina namollo-grannar i söder som hos de
vester ut boende tschuktscherna. »De talade ett annat språk». Möjligtvis voro
de rena eskimåer.
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
