Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUTTONDE KAPITLET
och Takasaki måste öfverskrida höjden Usui-toge, der
vägen, oaktadt de betydliga sänkningar som verkstälts under
de senare åren, stiger upp till en höjd af 1200 meter.
Vi lejde oss derför härstädes ginrikischaer, ett för turister
synnerligen angenämt åkdon, som, oaktadt det införts först
under senare tider, redan spridt sig till alla delar af landet.
Hvar och en med öppet sinne för naturens skönhet
och intresse för lif och seder hos främmande folk måste
finna en färd i ginrikischa öfver Usui-toge i hög grad
angenäm. Landskapet är här utomordentligt vackert, kanske
utan motstycke på bela jorden. Vägen har med stor
svårighet blifvit framdragen mellan vilda, svarta bergpartier, längs
djupa klyftor, hvilkas sidor ofta äro täckta med den
yppigaste växtlighet. Intet stängsel skyddar den utför backarne
hastigt framilande ginrikischan för de bottenlösa
afgrun-derna vid vägens sidor. Nervsvag får man derför ej vara,
om man skall hafva nöje af färden, och man får lita på
kulins skarpa blick och säkra fot. Öfverallt ser man sig
omgifven af ett virrvarr af höga söndersplittrade fjelltoppar,
och djupt ned i dalarna framsorla bergselfvar, hvilkas
kristallklara vatten här och der samlar sig till små, mellan
grönskande höjder inklämda sjöar. An far man öfver en
svindlande afgrund på en bro af den mest bristfälliga
beskaffenhet, än ser man en vattenstråle störta sig ned från en
ofantlig höjd vid sidan af vägen. Tusentals fotgängare,
skaror af vallfärdande, långa rader af kulis, oxar och hästar,
lastade med tunga bördor, möta den resande, hvilken under
täta raster vid foten af de höga uppförsbackarne är i
tillfälle att studera det brokiga folklifvet. Han omgifves här
alltid af glada och vänliga ansigten, och det behagliga
intrycket stores aldrig genom de yttringar af råhet i tal och
åthäfvor, som så ofta möta oss i Europa.
Först när man öfverstigit bergsiyggen och vid byn
Alatsuida kommit ned till en höjd af endast 300 meter
354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
