Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUTTONDE KAPITLET
samla lika många djur af denna grupp, som i det bördiga
Japan på lika många dagar. Det finnes landsdelar i
Japan, täckta af täta skogar och busksnår, der man under
en förmiddags utflygt knappast kan finna ett enda
snäckskal, oaktadt marken är genomskuren af djupa, skugglika
klyftor, i hvilka massor af torrt löf finnas hopade och hvilka
derför borde vara en ytterst lämplig uppehållsort för
landt-mollusker. Orsaken till denna fattigdom bör kanske sökas
i den brist på kalk eller basiska kalkhaltiga bergarter, som
är rådande i de delar af Japan, hvilka vi besökt.
Sedan den svensk-holländske ministern ytterligare
gifvit oss en ståtlig afskedsmiddag på Grand Hotel, till
hvilken såsom förra gången de japanska ministrarne och de
utländska makternas representanter i Japan voro inbjudna,
lyftade vi ändtligen den 11 oktober ankar för att segla
vidare. Vid den nämnda afskedsmiddagen sågo vi för första
gången den kinesiska ambassad, som för tillfället gästade
Japan, i ändamål att uppgöra den kinkiga Liu-kiu-affären,
som hotade att föranleda ett krig mellan Östasiens tvenne
stormakter. Kinesiska ambassadörerna voro såsom vanligt
tvenne, hvilka hade i uppdrag att öfvervaka hvarandra. Af
dessa skrattade den ene hejdlöst åt allt hvad som sades
under middagen, oaktadt han deraf ej föl-stod ett ord.
Enligt hvad en i det himmelska rikets seder välförfaren man
sade, gjorde han detta ej derför, att han hörde eller
uppfattade något vardt att skratta åt, men emedan han ansåg
skrattet höra till goda tonen.
Märkligt var det intresse, med hvilket de i Jokohama
bosatta kinesiska handtverkarne omfattade vår färd, om
hvilken de tycktes hafva läst något i sina eller de japanska
tidningarna. När jag sände en af matroserna i land för
att uträtta ett ärende och frågade honom, huru han kunde
reda sig utan kunskap i språket, sade ban: »det har ingen
fara, jag träffar alltid någon kines, som talar engelska och
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
