Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K IT TON DE KAPITLET
arter, sora äro liårda, genomskinliga och starkt glänsande,
mycket stor, och otroliga tal skulle erhållas, om man kunde
hopsummera värdena af den massa ädelstenar, som blifvit
tillvaratagna härstädes sedan årtusenden tillbaka. Eedan
Marco Polo säger om Ceylon: »In ista insula nascuntur
boni et nobiles rubini et non nascuntur in aliquo loco pius.
Et hic nascuntur zafiri et topazii, ametisti et aliquæ aliæ
petræ pretiosæ, et rex istius insulæ habet pulcriorem
rubi-num de mundo» etc.
Men, torde mången fråga, hvar finnes moderklyften till
alla dessa skatter i Ceylons jord? Frågan är här lätt att
besvara. Alla dessa mineralier hafva en gång varit
inbäddade i den granitartade gneis, som bildar traktens
förnämsta bergart.
På tal om granit eller gneis i sydliga länder, eller
åtminstone i de sydliga länder vi nu besökt, måste jag
till en början påpeka, att dessa bergarter i södern
närmast jordytan oftast hafva vida större tycke med sand-,
grus- och lerlager än med våra granit- ocli gneisliällar,
typen för det beständiga, hårda och oförgängliga. De höga
Strandberg, som omgifva Japans inliaf, likna, då man ser dem
från hafvet, sandåsar med sidor delvis skogbeklädda, delvis
bildande ofantliga, af ingen växtlighet skylda sandras af
ljusgul färg. Yid närmare granskning finner man dock, att
de förmodade sandåsarne utgöras af vittrade granitberg, på
hvilka man kan se alla möjliga öfvergångar mellan den lösa
sanden och den fasta berghällen. Sanden är ej lagrad och
innehåller stora, lösa, rundade block »in situ», fullkomligt
liknande de erratiska blocken hos oss, om ock med en
mera skråflig yta. Ofta är gränsen mellan den
oförvittrade och den till sand förvandlade graniten så skarp, att
ett slag af hammaren skiljer granitsandskorpan från
granitblocken. Dessa hafva en nästan frisk yta, och ett par
millimeter innanför gränsen mot sanden är bergarten all-
422
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
