Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIITOSDE KAPITLET
skulle helt säkert lemna ganska oväntade uppslag till
förklaringen huru sand- och rullstensåsarna i Skandinavien först
uppkommit. Det skulle visa sig, att mycket, som de
svenska geologerna ännu anse vara af is och vatten
transporteradt glacialgrus, endast är alster af en äfven hos oss i
storartad skala försiggången vittrings- eller rättare
sönder-fallningsprocess. Till och med en del af våra qvartära leror
torde hafva ett likartadt ursprung, och man finner här en
enkel förklaring på det vigtiga, men af våra geologer ej
nog beaktade sakförhållandet, att ofta alla erratiska block
på ett ställe äro af samma slag och till sin beskaffenhet
snarlika den underliggande eller närliggande berghällen.
Det är denna förvittringsprocess, som gifvit upphof till
Ceylons ädelstenssand. Ädelstenarne hafva i ringa mängd
funnits insprängda i den till kabook förvandlade graniten.
Vid vittringen hafva de svårsönderdelbara ädelstenarne
alldeles icke eller endast obetydligt angripits. De hafva derför
bibehållit sin ursprungliga form och hårdhet. När sedan
under årtusendens lopp vattenfloder strömmat fram öfver
ka-booklagren, så hafva dessas mjuka, redan förut
halfförvitt-racle beståndsdelar för det mesta blifvit förvandlade till ett
fint siam och som sådant bortsköljts, medan de hårda
ädelstenarne endast blifvit obetydligt afrundade och föga
minskade i storlek. Vattenfloden har derför ej kunnat skölja
dem långt bort från det ställe, der de ursprungligen varit
inbäddade i berget, och vi finna dem nu samlade i den för
det mesta på grundfjellet hvilande grusbädd, som floden
lemnat efter sig, och som sedermera, då vattnet ändrat sitt
lopp, åter blifvit täckt af nya siam-, ler- och sandlager.
Det är denna grusbädd, som infödingarne kalla »nellan», och
från hvilken de hufvudsakligast hemta sina ädelstensskatter.
Af alla de stenarter, som användas till smvcken, före-
} %j
komma så väl ädla som oädla varieteter, utan att dessa till
kemisk sammansättning märkbart skilja sig från hvarandra.
424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
