Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hafvets vatten var föga salt, åtminstone på ytan, och
hafsalger saknades derför nästan fullständigt, hvaremot
botten-skrapan lemnade åt zoologerna ett ej ringa utbyte af till en
del rena hafsformer.
På eftermiddagen (den 11 aug.) hade vädret något klarnat,
så att vi kunde segla vidare. En och annan isbit syntes nu,
och om natten tilltog isen i oroväckande grad, dock ej i
sådan mängd, att den verkade ofördelaktigt på seglatsen.
Snarare gagnade den derigenom, att den dämpade hvarje spår till
sjögång, en omständighet som var synnerligen fördelaktig för
de undersökningar af hafvets temperatur på olika djup och de
draggningar, som tvänne gånger dagligen anställas från
fartyget.
Isen utgjordes nästan uteslutande af bayis, så sönderfrätt,
att den snarare bestod af sammanhängande issörja än af
verklig is. Det var tydligt, att den om några dagar skulle vara
fullkomligt försvunnen. Oaktadt en så svår dimma tidtals
sänkte sig öfver hafvet, att fartygen med ångpipans hjelp måste
taga reda på hvarandras läge, fortsatte vi vår färd mot
nordost längs en okänd väg, uppfyld af holmar och förmodligen
äfven undervattensgrund, ibland, då dimman blef för tjock,
läggande till vid någon grundis, något större isflak eller
någon af de större eller mindre holmar, hvilka mellan Dicksons
hamn och Kap Tscheljuskin bilda en skärgård längs med
hafskusten. Att vi under denna seglats icke en enda gång
stötte på grund, är ett vackert bevis på det utmärkta sätt,
på hvilket fartygets navigering sköttes af löjtnant Palander
och under hans erfarna ledning af de vid vaktgöringen
biträdande officerarne löjtnanterne Brusewitz och Hovgaard.
Småningom började vattnets salthalt att tilltaga, dess
temperatur att minskas. Samtidigt blef äfven det organiska
lifvet på hafvets botten rikare, så att t. ex. dr Stuxberg med
svabeln under natten mellan den 13 och 14 aug., medan
fartyget låg förtöj dt vid ett drifisflak, upphämtade en mängd
praktfulla rena hafsformer, t. ex. stora exemplar af den
märkvärdiga krinoideen Alecto Eschrichtii, en mängd sjöstjernor
(Asterias Linckii och panopla), pyknogonider o. s. v.
Dragg-ningarna nära land började äfven nu att lemna dr Kjellman
åtskilliga större hafsalger. Deremot var det högre växt- och
djurlifvet på land ännu så fattigt, att kusten här bildar en
fullständig ödemark i jämförelse med Spetsbergens och vestra
Novaja Semljas klippstränder. Alkor, rotges, lunnar, tejstar
och tärnor, som vid Spetsbergen möta i tusen och åter tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
