Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på tschuktschiska för en andäktig och öfver Menkas lärdom
häpen åhörarekrets. Följande förmiddag hade vi ett nytt
besök af den store och lärde höfdingen, nya skänker vexlades.
Han undfägnades efter bästa förmåga och dansade slutligen
efter positiv dels solo, dels tillsammans med några af sina
värdar till stor fröjd för närvarande europeer och asiater.
Besök hos Menka.
Då isens läge fortfarande var oförändradt, ville jag icke
försumma det tillfälle, som här erbjöd sig att få någon
kunskap om det inre af landet. Med nöje gaf jag derför
löjtnan-terne Nordqvist och Hovgaard tillstånd att följa med på ett
besök till Menkas tältplats. De afreste dit den 8 oktober om
morgonen och lemna om denna sin färd följande berättelser.
Löjtnant Nordqvist skrifver: »Tisdagen den 8 oktober kl.
10 ’/a f- m- foro löjtnant Hovgaard, tsehuktschliöfdingen Menka
och jag från Pitlekaj på slädar förspända med hundar inåt
landet i SSO-lig riktning. Hovgaard och jag hade hvardera
en tschuktscli som körsven. Menka hade med sig en tjenare,
som nästan hela tiden sprang framför som vägvisare. För
min kamrats släde, som var tyngst, voro 10 hundar förspända,
för min 8, och för Menkas, som var minst och på livilken han
satt ensam, 5 hundar. I allmänhet tyckas tschuktscherna
beräkna 4 eller 5 hunder för en släde med en person.
»Den med träsk och vattendrag öfversållade tundran var
under första delen af vår färd endast svagt kuperad, men ju
längre inåt landet vi kommo, desto ojämnare blef den, och då
vi följande morgon kl. 8 f. m. framkommo till målet för vår
färd — Menkas brors läger —, befunno vi oss uti en dal, som
omgafs af berg, af hvilka några höjde sig ungefär 1,000 fot
öfver dalbottnen. Genom det tunna snölagret kunde ännu en
del af tundrans växttäcke urskiljas. De allmännaste växterna
på de torra ställena voro Aira alpina och Poa alpina; på mera
låglända ställen växte Glyceria, Pedicularis och Ledum palustre.
Öfverallt förekomPetasites frigida och en Salix-art. Denna senare
växte isynnerhet på sluttningarne i stora klungor, hvilka
be-täckte fläckar af flere hundra qvadratfots areal. På sina ställen
höjde sig denna buske 3 till 4 fot öfver marken. Den
för-herskande bergarten syntes vara granit. Dalbottnen utgjordes
af posttertiära bildningar, hvilka ofta bestodo af sand och
rullsten, såsom t. ex. fallet var uti den stora dal, der Menkas
brors läger var uppslaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
