Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
renhudar till hufvudkuddar och beredde oss plats, så att vi
fullt utsträckte kunde njuta en välbehöflig hvila. I det yttre
tältet tillreddes af den andra qvinnan qvällsvarden, hvilken
bestod af kokt sälkött. Vi erbjödos välvilligt att dela deras
måltid, men då vi ej hade smak för sälköttet, afböjde vi deras
anbud under förevändning att vi nyss ätit middag. Sjelfva
in-togo de sin måltid liggande med kroppen inne i det inre tältet,
men med hufvudet under renskinnsfällen i det yttre, hvarest
maten fans. Efter intagen måltid drogos hufvudena innanför
fällen, värden klädde af sig in på bara kroppen, undantagande
byxorna, hvilka fingo sitta på. Värdinnan lät sin pesk falla
ned öfver axlarne, så att hela öfverkroppen härigenom blef
blottad. Renskinnsstöflarne aftogos och vändes ut och in,
af-torkades nöga och upphängdes i taket öfver lampan, för att
torka under natten. Qvinnorna trakterades af oss med socker,
hvilket de, till följd af fullkomlig obekantskap med detsamma,
till en början undersökte med en viss försigtighet, men som
sedan smakade dem förträffligt. Efter måltiden syntes vårt
värdfolk blifva sömnigt, hvarför vi sade godnatt och gingo till
vårt eget tält, hvarest var allt annat än varmt; vi hade under
natten derstädes omkring — 11° C.
»Efter en till större delen sömnlös natt purrade vi ut kl.
1 ’i 7 nästa morgon. Då vi kommo ut ur tältet, voro alla renarne
i tätt sluten trupp i anmarsch. I spetsen gick en gammal
hög-liornad ren, hvilken gick fram till sin husbonde (denne hade
under tiden gått renhjorden till mötes) och hälsade god
morgon på honom genom att stryka sin nos mot ägarens händer.
De öfriga renarne stodo under tiden uppstälda i ordnade led,
alldeles som besättningen ombord på ett örlogsfartyg vid
divisioner. Ägaren gick derefter fram och hälsade på hvarje ren;
de fingo stryka sina nosar mot hans händer. Han å sin sida
tog hvarje ren i hornen och undersökte honom på det nogaste.
Efter slutad inspektion och på gifvet tecken från husbonden
gjorde hela renhjorden helt om och återvände i tätt slutna led,
med gamlingen i spetsen, till föregående dags betesmark.
»Det hela gjorde på oss ett särdeles godt intryck; det var
ej den grymme, hårde vilden, som på ett rått och barbariskt
sätt visade sitt herravälde öfver djuren, utan det var den gode
husbonden, som välvilligt betraktade sina underlydande och
som hade ett godt ord till hvar och en af dem. Det rådde
ett godt förtroende mellan herre och djur. Sjelf var han en
ståtlig ung man med ett intelligent utseende och med en
smidig vacker kropp. Hans kläder, af utmärkt treflig snitt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
