Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tioner från olika länder hafva sedan dess beträdt samma väg,
alltid utan framgång och oftast med uppoffring af fartyg samt
många käcke sjömäns lif och helsa. Nu först, efter förloppet
af 326 år och sedan de flesta i sjösaker förfarne män förklarat
företaget omöjligt, har nordostpassagen ändtligen blifvit
verk-stäld. Detta har, tack vare våra örlogsmäns och deras befäls
ordningssinne, nit och duglighet, skett utan uppoffring af ett
enda menniskolif, utan ohelsa bland deltagarne i företaget,
utan ringaste skada på fartyget. Det har skett under
förhållanden som visa, att samma sak de flesta, kanske alla år kan
göras om igen på några få veckor. Det må förlåtas oss, om
vi under sådana förhållanden med en viss stolthet sågo vår
blågula flagga höja sig till masttoppen och hörde den svenska
saluten i det sund, der den gamla och nya verlden söka räcka
hvarandra handen. Visserligen behöfves den väg, der vi nu
färdats fram, ej mer för en handelsväg mellan Europa och
Kina. Men det har förunnats denna och de närmast
föregående svenska expeditionerna att öppna ett verldshaf för
sjöfart och att skänka möjlighet till sjöförbindelse med
verlds-hafven åt nära hälften af en verldsdel.
Från Ostkap
stäldes kursen till en början till S:t Lawrence bay, en ej
obetydlig fjord, som ett stycke söder om Berings sund skär in i
Tschuktsch-halfön. En beräkning, som här anstäldes öfver
de förråd, som funnos att tillgå vid inseglingen i Stilla
haf-vet, visade, att vi ännu hade ombord 4,000 kub.-fot kol och
lifsmedel för ett år.
I den uppsats om kust-tschuktschernas lefnadsvanor, som
jag samtidigt med berättelserna öfver resan hemsänder,
uppräknar jag de tschuktsch-byar eller tältplatser, som finnas
mellan Tschaun-bay och Ostkap. Underrättelserna härom äro
insamlade af löjtnant Nordqvist under samtal med en mängd af
de hundformän, som under vinterns lopp för en stund
rastade vid vårt fartyg. Dessa afslutade alla sin förteckning med
den straxt vester om Ostkap belägna byn Ertryn under
förklaring, att ett annat folk vistas längre öster och söder ut.
Detta öfverensstämmer äfven med de vanliga uppgifterna i
arbeten, som afhandla dessa trakters etnografi. Enligt dessa
skulle ett ringa fåtal af ett med eskimåerna beslägtadt folk,
onkilon, som fordom bebott hela Tschuktsch-landet, ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
