Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tre renar, hvilken handel dock på grund af vår hastiga afresa
icke kunde blifva utaf.
I de djupa dalarne mellan bergen lågo ännu betydliga
snödrifvor, men något spår till isbräer såg man här icke. Jag
är dock öfvertygad om, att dalarne och fjordarne här en gång
varit isfylda, ehuru till följd af trakytens lösa beskaffenhet
alla slipade berghällar länge sedan blifvit söndergrusade och
alla moräner jämnade med marken. Antagligt är till och med,
att istäcket en gång sträckt sig åt vester, ända bort till
gran-skapet af Anadyrs mynning och åt nordost till S:t Lawrence
bay, och att derför södra delen af Tschuktsch-halfön fordom
haft att uppvisa en liten inlandsis.
Den 31 juli på eftermiddagen fäldes ankar vid NO stranden
af S:t Lawrence-ön eller som tschuktscherna kalla den Engnä.
Ett stycke öster om Senjavin-sundet sågo vi drifis för sista
gången. Öfver hufvud är den ismängd, som af polarströmmen
föres ned genom Berings sund, ytterst obetydlig, och
hufvud-massan af den is, som man om våren möter på asiatiska sidan
af Berings-hafvet, är tydligen bildad vid kusterna. Vi sågo
derför äfven här ej ett enda isberg, utan all is, som vi mötte,
utgjordes af jämn och sönderfrätt årsis.
Engnä bildar den största ön i hafvet mellan Aleutiska
öarne och Berings sund. Den ligger närmare Asien än Amerika,
men anses tillhöra denna senare verldsdel, och den afträddes
derför samtidigt med Alaska af Ryssland till Nordamerikas
Förenta stater. Den är bebodd af ett fåtal eskimåfamiljer,
hvilka dock stå så mycket i beröring med sina grannar på
asiatiska sidan, att de i sitt språk upptagit några
tschuk-tschiska ord. Drägten är äfven snarlik tschuktscliernas, med
undantag att man i brist på renskinn begagnar peskar af
murmeldjur- och fogelskinn. Deras regnrockar af tarmskinn
hafva samma snitt som tschuktscliernas, men äro mera
utsirade. Liksom tschuktscherna gingo de om sommarn
bar-hufvade, männen med det svarta tagellika håret klippt intill
roten, med undantag af en smal krans rundt om hårfästet,
qvinnorna med flätadt och perlbeprydt hår. Qvinnorna gingo
ofta barfota och nästan alltid med nakna ben. De voro
välväxta och många sågo rätt bra ut, men alla voro obarmhertiga
tiggerskor.
Sommartälten bestodo af oregelbundna, men ljusa och
temligen snygga skjul af säl- och tarmskinn. Vinterbostäderna
tyckas hafva liknat den teckning, som mr Whymper lemnar
af Jukon-indianernas, d. v. s. de bestå af jordhålor, som upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
