Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde han tränga fram endast ytterligt långsamt, och han
kunde derför icke med behörig kraft begagna sig af den tid,
som i dessa haf är mest gynsam för ett nutida sjögående
ångfartyg. Detsamma torde kunna sägas om Lassinius’ och Laptjews
färder (1735—41). Särskildt vill jag fästa uppmärksamheten
der-vid, att berättelsen, det »vägen spärrats af ett obrutet,
oöfver-skådligt isfält», helt säkert oftast berott på en optisk villa, i
det att äfven glest spridda drifisstyc-ken på ett ringa afstånd
förtona sig till ett sammanhängande isfält.
Hedenströms, Wrangels och Anjous resor med slädar på
isen under vintern, engelsmännens öfvervintringar norr om
Berings sund, Vegas öfvervintring vid mynningen af
Kol-jutschin-bay samt infödingarnes berättelser bevisa, att hafvet
liärstädes på ett längre afstånd från kusten endast blir mycket
ofullständigt isbelagdt. Längs kusten bildas deremot under
vintern ett mäktigt istäcke, som dock, enligt hvad vi 1878—79
upprepade gånger erfarit, ej allenast vid sydliga vindar drifves
från kusten, utan äfven vid plötsliga förändringar i vindens
riktning eller luftens värmegrad sönderspringer i smärre
stycken. Dessa sammanfrysa i början åter hastigt, men
naturligtvis ej mer vid den årstid, då lufttemperaturen blir öfver 0°.
Utan att smälta förvandlas det sammanhängande isfältet på
detta sätt till en tät drifis, hvilken sedan under inverkan af
sommarvärmen och vågsvallet stundligen minskas och af vindar
och hafsströmmar förflyttas af och an till dess ny is ånyo
bildas. Äfven grnndisar sönder springa under köldens inverkan på
ett förvånande sätt, hvilket deremot icke är fallet med de verkliga
isbergen. Denna olikhet beror derpå, att isbergen bildats i bräer
på land, då deremot äfven de större isblocken i det Sibiriska
Ishafvet bildats i hafvet. De förra innehålla luftblåsor, hvilka
äro föga känsliga för köldens inverkan, de senare deremot
smärre hålrum med ofruset saltvatten. Vid mycket sträng
köld fryser detta, vidgar sig och sönderspränger sitt hölje.
Verkliga isberg träffas ej vid Sibiriens nordkust. Lika litet
här som längs kusten mellan Jenisej och Lena finnes derför
någon fara, att framfärden skulle hindras af obrutna, med
kusten sammanhängande isfält eller af ett mångårigt
grundis-stängsel. Berättelsen om de ständiga eller mångåriga
isbrvg-gorna vid kap Tscheljuskin, Svjatoi nos o. s. v. måste förvisas
till sagans område.
I ett hänseende äger en stor olikhet rum i afseende å det
sibiriska kusthafvets beskaffenhet vester och öster om kap
Baranow. Medan på den vestra sidan en mängd stora floder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
