- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Första bandet /
199

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sökta delen af tundran låg öster om den vid Ohabarova
utfallande elfven; kalken var här starkt vittrad, så att man
knappast träffade någon sten större än en fot i längd. Stranden
hade vexlande utseende, närmast byn utgjordes den af en 20
till 30 fot hög vall, öfvervägande bevuxen med fanerogama
växter, derefter vidtog en lägre strandvall af små knytnäfstora
kalkstenar, täckta af Caloplacse, Lecanorie, Biatora rupestris,
Polyblastite, Verrucarise, Collemaceer, Lecidea och
Rhizoc-arpon-arter m. fl. Mellanrummen mellan stenarne voro fylda af en
skorpa af mossa och lafvar, CaloplacEe, Rinodina turfacea,
Le-canorse (tartarea, subfusca, verrucosa, castanea), Pertusarise,
Toniniae (cumulata, syncomista), Bilimbise, Biatorse (vernalis,
fusca, Berengeriana), Lecidece, Lopadium pezizoideum, Blastenia
leueorrhoea, Dermatocarpon cinereum, Polyblastise,- Leptogium
spongiosum, Leciophysma finmarkicum med ringa inblandning
af Cladonioe (mest fyllokladier), Stereocaulon tomentosum,
Cetrariie, Parmelia saxatilis, Sölorina saccata, Peltigera canina.
Något längre öster ut träffades en brant, 30 fot hög
skiffer-kulle, starkt vittrad och i följd deraf delvis utan vegetation.
På mindre ytor härstädes, der en sammanhängande skorpa
kunnat bildas, fans en blandning af fanerogama växter, mossor
och lafvar, Stereocaula, Placodium fulgens * bracteatum,
Leci-deacei m. fl. Ännu längre bort besöktes en sumpig strand,
rikt bevuxen med fanerogama växter och mossor. Jag tror,
att i allmänhet på denna strand vegetationen började 3 till 4
fot öfver vattnets dåvarande böjd.

Innanför denna strand höjde sig landet långsamt, och man
kom småningom in på en tundra af den mest ödsliga
beskaffenhet. Marken var sprucken i sexsidiga rutor med höjd midt
och lägre periferi utan spår till vegetation utom i sprickorna
mellan rutorna, i hvilka man kunde upptäcka en krustalaf eller
kanske en Thamnolia, Cladoniacé eller Cetraria jämte de få
Salix-, Dryas- eller Saxifraga-arter, hvilka här kunde finna sitt
uppehälle. Marken gick i vågor, och blott på de lägre belägna
partierna sågs grönska. En uttorkad bäck, livars stränder
delvis utgjordes af hårda grästufvor, visade en yppigare
laf-vegetation med ungefär samma karakter som på stranden.
Här och der lågo spridda renhorn och ben, vanligtvis rikt
öfvervuxna med Xanthoria lychnea, Caloplacse (cerina,
vitel-lina), Lecanora Hageni, Lecideaceer, Collemaceer o. s. v.
Drif-ved sågs sparsamt och hade nästan samma betäckning som
benen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/1/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free